Det förflutna skvallrar om framtiden
Systemet verkar nästan använda ren magi, men som med alla annan framtidsforskning bygger AI:s kristallkula på händelser i det förflutna.
Algoritmerna i det självlärande AI-systemet har fodrats med offentligt tillgängliga data om brott som har begåtts i utvalda bostadsområden, med olika sociala lager i Chicago mellan 2014 och 2016.
Systemet har sedan dess testats i sju andra amerikanska städer som bland andra Austin och Los Angeles med samma resultat.
Forskarna har fokuserat datainsamlingen på allvarliga brott som anmäls. Det beror på att tilliten till ordningsmakten i fattigare områden vanligtvis är mycket liten, och mindre brott anmäls därför sällan.
De undersökta brotten är uppdelade i två kategorier, som inbegriper berikande brott som rån och inbrott samt våldsbrott som överfall och mord. Forskarna har också uppdaterat sina AI-system med tidpunkter och platser för brotten.
De socialt olika stadsområdena är indelade i block stora som sju fotbollsplaner. Därmed uppnår AI:ns mönsterigenkänning detaljerad kännedom om de enskilda blockens brottsliga dynamik.
Det leder i slutändan till den anmärkningsvärda höga precisionen i förutsägelserna om var och när det igen sker något kriminellt. Systemet kan dock inte ange exakt klockslag för brotten som i nämnda "Minority Report".
Avslöjar skeva polisinsatser
Forskarna har jämfört anmälningarna med polisens efterforskning i fallen, vilket avslöjar ett större antal uppklarade brott i mer välbeställda områden jämfört med fattigare kvarter.
Det innebär att fattiga områden förlorar resurser för att klara upp brott när polisinsatsen är riktad mot den brottslighet som begås i rikare områden. Den upptäckten är enligt Chicago-forskarna ny och strider mot årtiondens försök att förutspå och förebygga kriminalitet i länder som USA, Kina och England.
Tidigare har insatsen huvudsakligen varit fokuserad på så kallade kriminella hetfläckar och teorier om att brott spreds från ett epicenter vidare till närliggande områden, vilket bara grundas på fördomar.
De här modellerna har inte tagit med det komplexa sambandet mellan genomförda brott, stadsområdenas sociala aspekter och polisens insats i räkningen.
Som forskarnas ser det är flera utstationerade poliser i tungt kriminella områden därför inte nödvändigtvis lösningen för att förhindra framtida brott.
Ökad polisnärvaro utan att egentligen lösa några brott i exempelvis fattiga områden kan tvärtom öka misstron till ordningsmakten.
Forskargruppen påpekar däremot att deras artificiellt intelligenta system bör användas av politiker, polisen och andra myndigheter som ett verktyg av flera arbetsredskap för att bekämpa brottslighet.