AI-expert: Datorer har redan i dag ett slags medvetande

En AI-forskare hävdar att artificiell intelligens redan har utvecklat ett medvetande bakom våra ryggar. Men är vi människor verkligen på väg att passeras av våra egna maskiner?

En AI-forskare hävdar att artificiell intelligens redan har utvecklat ett medvetande bakom våra ryggar. Men är vi människor verkligen på väg att passeras av våra egna maskiner?

Shutterstock

Tanken på att din smarta tv håller på att utveckla ett eget medvetande, som insisterar på att samtala med din smartmobil på ett okänt språk, kan troligtvis dämpa teknikentusiasmen hos de allra flesta.

Många forskare inom artificiell intelligens höjde därför på ögonbrynen när vetenskapschefen Ilya Sutskever från forskningsorganisationen OpenAI nyligen twittrade att "det kan vara så att dagens neurala nätverk är en smula medvetna" utan att gå närmare in på vad han menade.

Snart haglade det enligt medieföretaget Futurism hård kritik från flera AI-forskare, eftersom den sortens påståenden riskerar att vrida tillbaka allmänhetens syn på artificiell intelligens till någonstans mellan den kyliga HAL från "År 2001 - Ett rymdäventyr" och mördarrobotarna från Terminatorsagan.

Bland kritikerna av maskinellt medvetande finns den oberoende tyske socioteknikern Jürgen Geuter med Twitternamnet "tante".

Han kallar uttalandet för en hajp från en entreprenör som "kör med enkel statistik och så ännu mer statistik".

Lär sig snart 500 gånger bättre

Ilya Sutskever har själv grundat OpenAI tillsammans med bland andra teknikstjärnan Elon Musk. Organisationen har nyligen utvecklat det neurala nätverket GPT-3 för framarbetning av texter, som i flera tester har varit svåra att avslöja som rakt igenom författade av en maskin.

Utvecklingen av den sortens neurala nätverk sker enkelt förklarat genom att skicka in data som ord och meningar i maskineriet. I GPT-3 har det neurala nätverket matats med miljardtals texter från webbplatser och böcker.

Vad är AI – artificiell intelligens – egentligen?

Med hjälp av bland annat mönsterigenkänning av meningskonstruktioner, ett antal människoskapta skrivregler samt inte minst systemets ofattbara 175 miljarder inlärningsparametrar, kan GPT-3 skriva ut nya, dagsfärska texter på löpande band.

Med avancerad sannolikhetsberäkning lär sig systemet kontinuerligt att själv korrigera exempelvis grammatiska fel med allt mindre mänsklig input.

Ju fler data och träningssessioner, desto mer trovärdig blir utgående data, så att meningen "jag älskar dig" exempelvis inte blir "älskar jag dig".

Uppföljaren GPT-4 väntas lanseras 2022 eller 2023 med en 550 gångers uppgradering, så att den rymmer 100 000 miljarder inlärningsparametrar.

Helt utan artificiell andning

Om den självlärande maskinen sedan dessutom är medveten kan egentligen lämnas därhän åt filosoferna att diskutera.

Inne under motorhuven beräknar den artificiella intelligensen fortfarande sina skenbart eleganta svar med hjälp av tekniken "brute force".

"Brute force" kan jämföras med att du försöker gissa ett lösenord och måste fortsätta tills du hittar det rätta.

Med rå räknekraft kan testandet av lösenord och andra förutsägelser ske i extremt högt tempo, vilket är mycket gynnsamt i spel som exempelvis schack.

Icke desto mindre har ända sedan Frankensteins tid med muttrar och katodrör som de mest avancerade byggklossarna har en rädsla i vårt gemensamma medvetande för att våra egna tekniska skapelser en vacker dag ska utvecklas, överträffa oss och utplåna mänskligheten.

Den psykologiska termen för tillståndet är "antropomorfism", vilket innebär att vi tillskriver döda objekt mänskliga egenskaper.

Lustigt nog är det just att tolka in fara och rädsla i en hög järnskrot en av många punkter, där maskiner och människor skiljer sig markant från varandra.