Italienska forskare har utvecklat ett ätbart batteri

Forskargruppen hoppas att batteriet ska kunna användas i både operationssalar och barnrum runtom i världen.

En forskargrupp har utvecklat ett batteri som består av enbart ätbara ingredienser, däribland ett vitamin som finns i mandlar och nori, ett slags sjögräs.

© IIT-Istituto Italiano di Tecnologia

Det är en riktigt dålig idé att svälja ett batteri, det känner de allra flesta till.

Ändå kan det finnas stora perspektiv i den upptäckt som en grupp italienska forskare nyligen beskrivit i tidskriften Advanced Materials.

Där berättar de nämligen att de – med forskarnas egna ord – har lyckats utveckla det första ätbara batteriet någonsin.

Batteriet, som bland annat består av nori, ett sjögräs som vanligen ingår i sushi, kan visa sig bli användbart i exempelvis medicinsk utrustning som behöver intas av en patient.

På så vis hoppas forskarna att det laddbara batteriet på sikt ska bidra till att göra diagnosticering och behandling av sjukdomar i mag-tarmkanalen säkrare.

Sjögräs och vitaminer

Ett batteri består av två elektroder, en katod och en anod. Katoden är förbunden med batteriets positiva pol, anoden med den negativa polen.

Det ätbara batteriet har en anod av riboflavin, även kallat vitamin B2, som finns i bland annat mandlar. Batteriets katod är gjord av ämnet quercetin, som är känt för sin positiva inverkan på immunsystemet.

Båda ämnena förekommer naturligt i ett antal växter och andra livsmedel. För att öka ledningsförmågan använder forskarna även aktivt kol.

Hör en av forskarna berätta om uppfinningen här:

Batteriets elektrolyt, som förbinder de båda polerna, är vattenbaserad, medan separatorn, som förhindrar kortslutning, är tillverkad av nori.

Slutligen ingår två kontakter av guldfolie som godkänts för användning i livsmedel samt en beläggning av bivax runt anoden och katoden.

När batteriet är fulladdat kan det med sina 0,65 volt ge en ström av 48 mikroampere i tolv minuter.

Strömstyrkan är blygsam, men enligt forskarna är den tillräcklig för att driva små elektroniska enheter, till exempel lysdioder med låg effekt.

På sikt kan man enligt forskarna tänka sig att batteriet inte bara kommer att kunna användas i operationssalar, utan också i exempelvis leksaker, som riskerar att hamna i munnen på barn.

Forskargruppen arbetar redan nu med att utveckla mindre batterier med större kapacitet.