Koldioxidutgiften för ett vindkraftverk beror dess storlek, var det placeras och om elen till exempelvis tillverkningen av stål kommer från hållbara eller fossila energikällor.
Tumregeln är att ett vindkraftverk – oavsett storlek – tjänar in utsläppen under dess konstruktion, resning och fortlöpande underhåll under loppet av de första sju-åtta månaderna som det producerar el.
Vestas anger exempelvis 7,6 månader för deras V150-4.2 MW-vindkraftverk, som började produceras 2019.
De 7,6 månaderna är ett uttryck för det så kallade EROI (Energy Return Of Investment), vilket vill säga energin som produceras under en energikällas livstid, dividerad med energin som går åt under konstruktionen samt det löpande underhållet.
Ersatt energi favoriserar vindenergi
Kalkylen tippar ännu mer till vindkraftverkens fördel i den så kallade energimixen, vilken anger de energikällor som ingår i ett lands energiförsörjning.
Mixen bestämmer det genomsnittliga utsläppet av koldioxid per producerad kilowattimme.
När ett vindkraftverk börjar leverera energi ersätter den bland annat kol. Vindkraftverk släpper ut 675–1 689 gram koldioxid för varje producerad kilowattimme. Den motsvarande siffran för ett vindkraftverk ligger på 5–25 gram, så för varje kilowattimme som flyttas från kol till vind minskar mixens totala utsläpp.
När ersatt energi tas med i beräkningen har en V150-4.2 MW tjänat in sitt koldioxidutsläpp på bara cirka två månader.