Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

lögndetektor

Hur fungerar en lögndetektor?

I amerikanska filmer och serier utsätts de misstänkta ofta för lögndetektortest. Används sådana här hemma också?

Lögndetektorn uppfanns i USA 1921 av en medicinstudent och en polis. Den kallas också för polygraf och används för att registrera små, omedvetna stressreaktioner, som enligt teorin avslöjar om man ljuger.

Under förhöret ställer förhörsledaren en rad frågor till den misstänkte. På några av frågorna vet förhörsledaren redan det rätta svaret – till exempel den misstänktes namn och familjeförhållanden – och kan på så sätt notera den misstänktes reaktioner när han talar sanning.

I andra fall vet förhörsledaren inte svaret men frågar till exempel den misstänkte var han befann sig vid tidpunkten för brottet.

Är reaktionen som tidigare, talar dem misstänkte sannolikt sanning. Är reaktionen däremot förändrad, till exempel genom att pulsen ökar, är det en indikation på att den misstänkte ljuger.

Lögndetektor kan ljuga

Användning av lögndetektor har alltid varit omdiskuterad, då kroppens reaktioner kan ha andra orsaker än lögn. En oskyldig man kan exempelvis känna sig mycket illa berörd om han får den direkta frågan "Sköt du din flickvän?", och då ger lögndetektorn kraftigt utslag även om han i överensstämmelse med sanningen svarar "Nej!".

För att undvika denna situation använder förhörsledaren ofta mer neutrala frågor, som kan avslöja den misstänktes kännedom om brottet, till exempel "Sköts offret med en 9 mm-pistol?" Det utesluter dock inte fel.

I USA används lögndetektorer flitigt av polis, säkerhets- och underrättelsetjänster under brottsutredningar, men endast få delstater tillåter att de används under själva rättegången. I Europa använder myndigheterna däremot aldrig lögndetektorer.

När man ljuger försätts kroppen i ett slags alarmberedskap, som utlöser flera omedvetna kroppsliga reaktioner. Genom att mäta den misstänktes reaktioner under ett förhör kan polisen därför få en uppfattning om huruvida vederbörande talar sanning eller ljuger.

Kroppens reaktioner avslöjar lögner

Hjärtat

Lögn får pulsen och blodtrycket att stiga.

Lungorna

Lögnarens andning blir snabbare och ytligare.

Huden

Man svettas i handflatorna och på fingerspetsarna när man medvetet ljuger.

Benen

När man ljuger får ofrivilliga muskelrörelser ben och armar att rycka till en aning.

Läs också:

Vulkaner

Vulkaner är ventiler för vår hetsiga jord

11 minuter
Energi

4896 kilometer rör ger Europa energi

13 minuter
Armstrong
Psykologi

Så känner du igen en lögn

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

passowrd_reset.form.email_help
Ogiltig e-postadress

Skriv in lösenord

Vi har skickat ett mejl till med ett lösenord
Fel: Skriv in din kod

Nytt lösenord

Lösenord behövs
Visa Dölj