Hur fungerar en CD?

Först måste musiken översättas till digitala koder, som består av ettor och nollor. För det använder man ett system, som läser av ljudvågorna till exempel flera tusen gånger i sekunden och delar upp dem i punkter som kallas samples. För att få en optimal ljudåtergivning behöver man 44100 samples per sekund. Varje sample tar två bytes, och eftersom musiken skall spelas i stereo, krävs det drygt 783 miljoner bytes för det normala maximum på 74 minuters musik. Dessa bytes skall därefter lagras på den lilla CD-skivan. Det mesta av skivan består av klar, formgjuten plast. På undersidan präglas en lång spiral med mikroskopiska fördjupningar, som representerar alla bytes. Ovanpå läggs ett lager av reflekterande metall (aluminium, guld eller silver), som i sin tur täcks av ett lager beskyddande akryl, på vilken skivans etikett trycks. Dataspiralen kan sedan avläsas med hjälp av en laserstråle, som lyser genom plasten och reflekteras av metallskiktet. Fördjupningarna måste naturligtvis vara väldigt små för att få plats. De minsta är knappt en tusendels millimeter långa, medan hela dataspiralen är cirka fem kilometer lång om man lägger ut den.