Hjärnskanningar blir 64 miljoner gånger skarpare

Fyra årtiondens utveckling har gjort det möjligt för forskare att skanna mushjärnor i den högsta upplösningen någonsin.

Högupplöst MR-skanning

Magneten i den nya MR-skannern är tre till sex gånger starkare än dem i traditionella skannrar. Spolarna är 100 gånger starkare.

© Dan Vahaba, Duke Institute for Brain Sciences

MR-skanning är ett viktigt redskap för vårdpersonal världen över. Dess särskilda sätt att skanna gör det möjligt att visa förändringar i sammansättningen av kroppens vävnader. MR kan bland annat hitta tumörer i hjärnan och skador i kroppens leder och mjukdelar.

Om det finns behov av att verkligen zooma in på hjärnan och studera dess sätt att fungera lämnar emellertid MR en del att önska. Det har dock forskare vid Duke Center for In Vivo Microscopy i den amerikanska delstaten North Carolina nu ordnat.

Under de senaste 40 åren har de vidareutvecklat den traditionella MR-skannern och försett den med en betydligt kraftfullare magnet, starkare spolar och en dator som överträffar tidigare modeller med bred marginal.

Och resultatet är imponerande! Bilderna från skanningarna är hela 64 miljoner gånger skarpare än dem som traditionella MR-skannrar tar.

Har börjat med mushjärnor

Forskarna har visserligen inte testat den nya skannern på människor, utan bara på möss. Men resultaten verkar lovande. De ultraskarpa bilderna gör det möjligt att studera hjärnan och alla dess kopplingar på mycket nära håll.

”Det här ger helt nya möjligheter. Nu kan vi börja studera neurodegenerativa sjukdomar på ett helt nytt sätt”, säger forskaren Allan Johnson vid Duke University, som leder studien.

När hjärnan väl har skannats framhävs vävnaden med hjälp av så kallad lysarkmikroskopi, varefter forskarna studerar bilderna med en vanlig MR-skanner, som lämpar sig väl för att ge en exakt överblick över hjärnans kretslopp och celler.

Kombinationen av de två teknikerna gör det möjligt för forskarna att studera hur specifika grupper av celler utvecklas över tid.

Just kunskaper om sjukdomars progression kan visa sig användbara när läkare försöker komma fram till hur långt framskriden en sjukdom som exempelvis parkinson eller alzheimer är.

Enligt Johnson väcker emellertid de nya möjligheterna också en rad frågor. Han påpekar att vissa djurs liv kan förlängas med upp till 25 procent genom relativt små förändringar av kosten och intag av läkemedel. Frågan om hjärnans kapacitet är därför viktig att ha i åtanke.

”Frågan är om hjärnan förblir intakt när livet förlängs. Nu kan vi studera det, och när vi gör det kan vi överföra resultaten direkt till människa”, säger han.