Google 25 år: Din osynliga vän har blivit vuxen

Nästa mål är att använda artificiell intelligens för att organisera all information och göra den användbar för alla och envar. Verktyget, som heter Bard, kan göra Google ännu större – eller innebära slutet för teknikjätten.

Internet var en enda röra

När Sergey Brin och Larry Page träffade investeraren på verandan i Kalifornien kände de redan varandra väl. Tre år tidigare hade de träffats på Stanford University, inte långt därifrån, där de båda två studerade datalogi.

På den tiden var det nästan omöjligt att hitta på internet. Om man sökte på ”relativitetsteorin” med den tidens sökmotorer, till exempel Yahoo, fick man upp de sidor där sökordet förekom flest gånger, vilket inte nödvändigtvis är de som faktiskt är bäst.

I många fall tvingades användaren gå igenom ändlösa rader av oanvändbara sökresultat innan en bra sida dök upp.

Brin och Page bestämde sig för att få fram en bättre sökfunktion och utvecklade sökmotorn BackRub. Den listade inte bara sidor där sökordet förekom, utan lånade en metod från den akademiska världen.

En vetenskaplig artikels anseende avgörs av hur många andra artiklar som hänvisar till den. På samma vis rangordnade BackRub inte bara en webbplats efter sökordets frekvens, utan också efter hur många andra sidor som länkade till den.

Om tusen sidor hänvisar till en webbplats med en förklaring av relativitetsteorin så är den troligen mer relevant för användaren än en annan webbplats, där det bara står ”relativitetsteorin” tusen gånger.

Brin och Page gav sin metod namnet PageRank, efter namnet på upphovsmannen och sättet att rangordna sidorna.

År 1996 lade Brin och Page ut sin sökmotor på Stanford Universitys webbplats.

Nu gick det att söka på miljontals rangordnade webbplatser. För att symbolisera de många sidorna uppkallade de två grundarna sökmotorn efter ett mycket högt tal, 10¹⁰⁰, en etta följd av 100 nollor, en googol.

Med ett stavfel hette sökmotorn nu Google.

Upphovsmännen själva tyckte att deras nya sökmetod var genial, men de betraktade den bara som ett forskningsprojekt. Därför tänkte de sälja licensen till ett teknikföretag i trakten och därefter fortsätta med datalogistudierna.

Idén visade sig emellertid vara omöjlig att sälja; ingen såg någon potential i den. Efter ett år hade de inte kommit längre med försäljningen. Då kontaktade de två vännerna David Cheriton, en lärare vid Stanford som även var känd som investerare.

Cheriton såg genast potentialen och föreslog år 1998 att Brin, Page och Andy Bechtolsheim skulle träffas på hans veranda, mötet som resulterade i checken på 100 000 dollar.

Annonsörerna älskade Google

Med pengar till vidareutveckling startade Brin och Page ett företag, som snart växte ur studentrummet och flyttade till först en väns garage och därefter Mountain View, staden där företaget än i dag har sitt huvudkontor.

Med tiden blev Google en populär sökmotor bland både användare på internet och investerare, som såg en enastående möjlighet i sökmotorn.

Om Google kunde hitta de mest relevanta sökresultaten för sina användare, så kunde sökmotorn även erbjuda annonsörer att göra reklam för produkter riktade till en viss användare.

Brin och Page var inte övertygade. De var fast förvissade om att Googles rena, reklamfria webbplats bidrog till sökmotorns popularitet. Men utsikten att skaffa sig närmast obegränsat med kapital till nya projekt fick dem ändå att hoppa på tåget.

Och annonsörernas entusiasm var stor. Med Google AdWords kunde de skapa annonser riktade till exempelvis ett visst geografiskt område eller särskilda intressen, och betalningsmodellen var pay-per-click; annonsören betalade bara när en användare klickade på annonsen.

Som investerarna förutsade vällde annonspengar in till Google. Det blev uppenbart att kunskaper om användarna var en avgörande faktor.

För Google är det ett sätt att tjäna pengar på målinriktade annonser och för användarna ger det bättre och snabbare tillgång till rätt information när Google gissar sig till vad det är du vill ha.

Med de många annonsmiljonerna började Google utveckla nya tjänster och köpa upp andra teknikföretag för att ta reda på mer om sina användare.

Självkörande bil på väg

Åren efter utvecklade Google bland annat Gmail, som kostnadsfritt ställde oerhört mycket utrymme till förfogande för användaren: en gigabyte. I dag är Gmail världens vanligaste mejlkonto med över två miljarder användare.

Sedan kom Google Maps, en fritt tillgänglig karttjänst som snart blev vida spridd och som ett par år senare utökades med Street View, som i dag gör det möjligt att ta en virtuell tur längs uppemot 20 miljoner kilometer vägar i större delen av världen.

Med detaljerade vägkartor och information om trafiken från Mapsanvändare började Google utveckla en självkörande bil. Projektet har i dag namnet Waymo, och testbilar har tillryggalagt miljontals kilometer.

Både tekniken och lagstiftningen har dock visat sig vara komplicerad, så bilen finns ännu inte till försäljning.

I stället för att utveckla avancerade tjänster på egen hand har Google lagt miljarder på uppköp, till exempel av Youtube, som dagligen strömmar omkring en miljard timmar video, och operativsystemet Android, som finns i varannan smartmobil i världen.

Dessa två företag kostade ett okänt miljardbelopp, så Googles uppköp av företaget DeepMind år 2015 för ”bara” 600 miljoner dollar var en liten investering med Googles mått mätt, men den kan visa sig bli den viktigaste i företagets historia.

Datorn tänker själv

DeepMind utvecklar artificiell intelligens, främst så kallad deep learning, där artificiella neurala nätverk som efterliknar hjärnans funktion kan dra lärdom av ofantliga mängder data.

DeepMinds första milstolpe var att vinna över en mänsklig motspelare i det kinesiska brädspelet go. Experter hade förutsagt att en dator aldrig skulle kunna vinna i go, eftersom det invecklade spelet kräver stor erfarenhet. Men i och med segern visade DeepMind vilken potential artificiell intelligens har.

Google arbetade i det tysta vidare med deep learning, men på hösten 2022 överträffades plötsligt deras teknik. Forskningsorganisationen OpenAI, med Googles konkurrent Microsoft i ryggen, lanserade då ChatGPT, en avancerad chattbot baserad på artificiell intelligens.

Chattboten är en avancerad språkmodell som förstår och genererar människoliknande kommunikation, men den kan inte bara användas för att chatta med. Den kan också förklara relativitetsteorin för dig, skriva en godnattsaga och läsa korrektur.

På våren 2023 presenterade Google sin egen chattbot Bard, och under de kommande åren ska det avgörande slaget stå.

Datorer med artificiell intelligens kan förändra hur vi använder sökmotorer, internet och praktiskt taget all annan teknik – och kanske utplåna Googles affärsmodell med målinriktade annonser på en sökmotor.

Google, som i dag är en del av moderbolaget Alphabet, har som uttalat mål att bli ledande inom artificiell intelligens, men OpenAI eller någon annan utvecklare kan mycket väl vinna det teknologiska slaget.

Om 25 år kan Googles Brin och Page vara bortglömda, omsprungna av en teknik som de själva var med om att uppfinna. Framtiden kan inte ens Google förutsäga.