Google ligger bakom världens överlägset mest använda sökmotor, ett mejlsystem med två miljarder användare och Street View, som omfattar 20 miljoner kilometer gator och vägar.
Insprängda mellan storsuccéerna finns emellertid också ett antal dunderfiaskon, till exempel en virtuell verklighet, ett smart alternativ till Facebook och en cool möjlighet att aldrig släppa bildskärmen med blicken.
Livfull värld blev kortlivad
På sommaren 2008 fick alla personer med ett Googlekonto möjlighet att träda in i en helt ny värld: Google Lively.
Användarna i den virtuella världen kunde skapa en egen figur, en avatar, och träffa andra avatarer, vidareutveckla den virtuella världen eller ge sig ut på upptäcktsfärd i den. Dessa möjligheter var det emellertid väldigt få som använde sig av.
I den virtuella världen kunde användare via en avatar gå på upptäcktsfärd eller chatta med varandra.
Vid den här tiden hade den virtuella världen Second Life redan miljontals användare, men trots att Googles värld erbjöd massor av nya, smarta funktioner lyckades den inte locka tillräckligt många användare.
Efter mindre än ett halvår beslutade Google att lägga ner Lively. Second Life finns fortfarande och har i dag över 60 miljoner användare.
Nytt medium krossades av Facebook
Med sina 500 miljoner profiler var Facebook år 2010 världens största sociala medium. Då bestämde sig Google för att ta upp kampen.
Googles nya sociala medium hette Google+ och lanserades år 2011. Till en början var det en braksuccé. Efter bara 14 dagar hade tio miljoner användare en profil och en vecka senare hade ytterligare tio miljoner tillkommit. I den takten skulle Google+ snart gå om Facebook.
Efter en lovande start fick dock Google+ till slut se sig besegrat av dominanten Facebook.
Google+ hade videochatt, integration med Googles övriga tjänster och flera möjligheter att bestämma innehållet, men efter några år upphörde tillväxten. Det fick Google att tappa tron på att de kunde överträffa Facebook och år 2019 lades Google+ ner.
Facebooks tillväxt fortsatte. I dag finns det närmare tre miljarder profiler på det sociala mediet.
Coola glasögon blev en flopp
Med ett par coola glasögon på näsan behövde man inte längre att böja på huvudet och knappa på smartmobilen. År 2012 var Google övertygat om att deras ”smartglasögon” skulle ta världen med storm, men där misstog de sig.
Glasögonen, som gick under benämningen Glass, kunde styras via antingen den tryckkänsliga bågen eller röstkommandon. En display visade bildskärmen i användarens synfält, så att man till exempel kunde få en vägbeskrivning utan att släppa trafiken med blicken.
Google Glass var ett par glasögon som gjorde det möjligt att till exempel visa sökresultat, bilder och vägbeskrivningar direkt i användarens synfält.
Trots det gjorde Glass fiasko. Med ett pris på 15 000 kronor, kort batteritid och en liten bildskärm var efterfrågan skral. Dessutom såg många människor snett på glasögonen, eftersom det inte gick att avgöra om användaren läste mejl eller filmade sin omgivning. Efter ett år upphörde försäljningen och i mars 2023 släppte Google tanken på en nylansering.
Flygande turbin drabbades av problem
Med sina många servrar förbrukar Google kopiösa mängder el. För att få en grönare profil valde företaget på 2010-talet att investera i hållbar energi. År 2013 köpte man företaget Makani.
Makani hade redan börjat bygga ett flygande vindkraftverk och Googles miljoner satte ytterligare fart på utvecklingen.
De flygande vindkraftverken testades bland annat i Nordsjön, men tekniken fungerade inte.
Liksom andra vindkraftverk skulle Makanis vindturbiner placeras ut i vindkraftsparker utanför kusten, men i stället för att ha turbinen överst på ett högt torn var tornet till Makanis vindkraftverk bara en förankring. Själva turbinerna satt monterade på en drake som skulle sväva högt ovanför havet, där vinden är både starkare och jämnare. ”Vindkraftsdraken” skulle överföra elen via en kabel ner till förankringen och vidare in till land.
Efter många år av tester, prototyper och ytterligare tester beslutade emellertid Google att avsluta projektet. De flygande vindturbinerna var alldeles för svåra att konstruera och hålla flygande. När kostnaden för att producera el med traditionella vindkraftverk samtidigt minskade lades projektet ner.
