Till forskarnas stora förvåning fortsatte den lilla enheten att skapa en elektrisk signal, skriver The Guardian.
Och sedan dess har forskargruppen fortsatt på det spåret – senast med en vetenskaplig artikel publicerad i Advanced Science.
Forskarnas ursprungliga upptäckt tog utgångspunkt i en mycket liten apparat bestående av åtskilliga mikroskopiska rör, som var för sig var mindre än en tusendel av diametern av ett mänskligt hårstrå.
Rören, även kallade nanotrådar, var med andra ord tillräckligt breda för att en luftburen vattenmolekyl skulle kunna tränga in i dem, men samtidigt så små att molekylerna krockade inuti rören och avgav små stötar på vägen.
De små stötarna gav materialet en liten elektrisk laddning – och i takt med att frekvensen av stötar ökade fick den ena änden av röret en annan laddning än den andra.
Miljontals små hål
Efter att forskarna först gjorde sin upptäckt 2018 har de fortsatt att experimentera med andra typer av apparater.
Det senaste tillskottet på stammen består av material med miljontals små hål, så kallade nanoporer. Och det har visat sig kunna generera omkring en mikrowatt – eller tillräckligt mycket elektricitet för att tända en enda pixel på en stor LED-skärm.
Det återstår med andra ord en hel del arbete innan forskarna kan förse exempelvis ett hushåll med el, men deras förhoppning är att tekniken på sikt ska kunnat användas i större skala.
En tunn grå skiva
Forskargruppen från Massachusetts är inte ensamma om att utforska möjligheterna att utvinna elektricitet ur luftfuktigheten.
En annan grupp forskare med bas i Portugal har tilldelats drygt 5,5 miljoner euro i stöd från det Europeiska innovationsrådet för att utforska en liknande teknik.
Forskarna har utvecklat en tunn grå skiva som ska kunna generera drygt tio milliampere. Och även om det låter som en blygsam mängd, kan man genom att samla 20 000 av de små enheterna i en tärning stor som en tvättmaskin generera tio kilowattimmar el om dagen.
Det motsvarar ungefär konsumtionen i ett genomsnittligt brittiskt hushåll.
Forskarna i Portugal räknar med att ha en prototyp redo för demonstration 2024, skriver The Guardian.