De amerikanska forskarna är inte de första som har fått den idén, men alla andra har tvingats ge upp eftersom spindlarnas förmåga är baserad på mycket långa dna-strängar i vilka samma sekvenser upprepas om och om igen, och det är uppenbart mer än bakteriernas inbyggda proteinmaskin kan överskåda.
Varje gång forskare har försökt att överföra spindelgenerna har resultatet blivit att bakterierna har förändrat dna eller förstört det.
Dna placeras i colibakterier
Forskarna hittade då en ny lösning på problemet genom att dela upp spindel-dna i mycket mindre bitar.
Först därefter satte de in bitarna i colibakterier, och då lyckades försöket. I stället för att förstöra detta dna började bakterierna använda det och bilda spindelsilke i små bitar, som forskarna därefter på kemisk väg kunde limma ihop till en längre tråd.
Bakteriernas silkestrådar är lika starka som spindlarnas, både när det gäller brottstyrka och elasticitet.
Den är därför det perfekta materialet bland annat för tillverkning av extremt starka textilier och till tråd, som kirurger syr ihop exempelvis nervtrådar med.
Det konstgjorda spindelsilket kanske även kommer kunna ersätta allt från kofångare till skottsäkra västar eftersom kombinationen av elasticitet och styrka gör att det är idealiskt både för att absorbera energi och sakta ned objekt.
Forskarna hoppas också att det konstgjorda silket i framtiden kan användas som ett miljövänligt, biologiskt nedbrytbart alternativ till oljebaserad plast.