Faktakoll: Så känner du igen fejkade nyheter

Oavsett om vi talar om klimatförändringar, corona, kriget i Ukraina eller flyktingströmmar, så sprids fejkade nyheter sex gånger snabbare än sanna historier. Vår guide hjälper dig att avslöja dem.

Oavsett om vi talar om klimatförändringar, corona, kriget i Ukraina eller flyktingströmmar, så sprids fejkade nyheter sex gånger snabbare än sanna historier. Vår guide hjälper dig att avslöja dem.

Shutterstock / fizkes

Vem är avsändaren?

Om du är osäker på vad eller vem som ligger bakom en historia, så ska du kolla om avsändaren är trovärdig.

På sociala medier

Majoriteten av de fejkade nyheter vi som användare stöter på finns på sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram.

Vem var det som ursprungligen slog upp uppslaget? Är det en trovärdig person?

Är det sannolikt att den före detta tyska förbundskanslern, Angela Merkel, har färre än 4 000 följare på Twitter – eller att hon skulle återtwittra något som helst med ett "WTF!!"?

© Twitter / Archive.org

Lägg lite tid på att klicka dig vidare och undersök om avsändaren är den som han eller hon utger sig för att vara.

På sociala medier finns det ofta mycket tydliga varningssignaler som kan avslöja fejkade profiler.

Världens rikaste man, Elon Musk, på Facebook? Nej, definitivt inte. Antalet följare är för lågt, i url-fältet kan du se i vilket namn kontot ursprungligen upprättades av – i det här fallet elonreeve.musk.338 – och så har profilnamnet ändrats i efterhand... och stavats fel.

© Screenshot / Facebook

På webbplatser

Om det är nyhetsförmedlare du inte känner till – eller inte känner till trovärdigheten av – så se dig omkring på webbplatsen. Ser den trovärdig ut?

Använd Google. Sök på andra trovärdiga avsändares omdöme av mediet. Klicka dig vidare in till deras "About"- eller "Om"-avsnitt och läs vad de skriver om sig själva.

Finns det en författare till artikeln, så kan det namnet också googlas och trovärdigheten ganska snabbt testas genom att kika på vilka andra artiklar vederbörande har skrivit och för vilka medier.

Sist men inte minst är det bra att ha i åtanke att det finns en mängd webbplatser som exempelvis amerikanska The Onion och kanadensiska World News Daily Report, som avsiktligt publicerar falska historier som satir.

På vissa av dem kan det vara mycket svårt att känna igen satiren vid en första anblick.

"Where facts don't matter". Satir- och parodiförmedlare skriver ofta på sina webbplatser att det handlar om påhittade nyheter. Antingen mycket tydligt, som här, eller mindre påfallande och gömt i "About"-sektionen.

© Screenshot / World News Daily Report

Läs mer än rubriken

Om rubriken på en nyhet eller ett uppslag på sociala medier låter för fantastisk eller galen för att vara sann, så är den troligtvis inte sann.

Kolla därför alltid vilken historia som egentligen ligger bakom den sensationella eller kontroversiella rubriken.

Klicka dig in på webbplatsen bakom historien. Läs minst de första avsnitten av artikeln – om det överhuvudtaget är en historia – och ta reda på om rubriken är underbyggd med fakta.

44 procent erkänner att de har låtit sig luras av fejkade nyheter minst en gång. CIGI-Ipsos Global Survey on Internet Security and Trust, 2019

Stämmer historien inte överens med rubriken – eller handlar den om något helt annat – har du högst sannolikt hamnat på fel sida om nyhetsströmmen.

TIPS: Märkliga stavfel i rubriker eller sociala medieuppslag är en tydlig indikator på att det kan finnas ugglor i mossen och bots i spel.

"Bots" (förkortning av "robots") är automatiserade profiler på sociala medier, som konstant delar, sprider, maskinöversätter och/eller publicerar innehåll – ofta falskt innehåll, desinformation eller propaganda.

Vem är källan till historien?

Vem är källa till historien – om det alls finns någon?

Har någon organisation, person, parti eller någon annan media uppgetts som källa, så kan det snabbt kontrolleras – om det är korrekt och om det är trovärdigt.

Har källan uttalat sig till andra medier – på samma sätt eller i ett liknande sammanhang?

Även då är Google en blixtsnabb vän.

Om det inte finns någon källa till historien, utan den bara presenteras som oemotsägliga fakta med överdrivet bombsäkert språk och kanske till och med fraser som "alla vet att" eller "dessa fakta har länge varit kända", så är det en enorm varningslampa.

Kontrollera datumet

En del fejknyheter är inte avsiktligt falska eller bevisat osanna. En del presenterar desinformation som mycket väl kan ha uppstått av en slump.

Ett exempel är delning av gamla historier med ny kontext.

När Donald Trump valdes till president i USA 2016 dök det nästan omedelbart upp en historia hos speciellt republikanska personer, kommentatorer och medier om att biltillverkaren Ford som reaktion nu skulle flytta tillbaka produktionen till USA från Mexiko.

Nyheten användes till att illustrera att valet av Donald Trump hade återskapat tilliten till den amerikanska arbetsmarknaden och redan innan Trump hade installerats hämtade han hem arbetsplatser till USA.

Det var bara det att det inte stämde.

© CNN / Screenshot

Historien om Fords intentioner var visserligen sann, men det gällde inte 2016, utan året före, 2015, och hade inget som helst samband med det överraskande valet av Donald Trump till nu amerikansk president.

Den här sortens sammanblandning av sanna historier med orelaterade händelser är inte ovanliga och en av de kategorier av fejkade nyheter som de flesta av oss riskerar att göra oss skyldiga till. Historien finns ju där, den är trovärdig och sann och verifierad.

Det är 70 procents större chans att en fejkad nyhet återtweetas på Twitter än en sann nyhet (2006-2016). "The Spread of True and False News Online", MIT 2018

Därför: Kontrollera datumet på historier som presenteras som aktuella. Är det en ny historia du sitter och läser – eller är den återpublicerad eller en delning av gammal information tagen ur sitt sammanhang?

Kontrollera bilderna

Det finns två vanliga sätt att fuska med bilder:

  • Manipulerade bilder
  • Bilder tagna ur sitt sammanhang

Här är ett exempel på hur lätt det är att bli lurad.

Samma bild använd i två olika sammanhang på Twitter – med fyra års mellanrum.

Palestina, 2021:

Om man slår upp den här bilden upptäcker man att den 2021 angavs vara från Palestina, taggad med #GazaUnderAttak.

© Screenshot, Twitter

Vid en första anblick ser det ut som något många skulle förknippa med Palestina och det finns ingenting som får några varningsklockor att ringa.

Men bilden var inte ny 2021. Långt ifrån.

Redan 2017 dök samma bild upp på Twitter med en annan uppgift om var den lille pojken går mellan de sönderbombade husen:

Syrien, 2017:

Här har samma bild använts redan 2017 för att illustrera situationen i Syrien och uppges i inlägget vara en bild av en syrisk pojke i sönderbombade omgivningar.

© Screenshot / Twitter

Inte heller då är det några större missförhållanden mellan bilden och hur de flesta nog föreställde sig det inbördeskrigsdrabbade Syrien.

Men spelar det någon större roll då? Är inte bilden representativ för båda situationerna, oavsett om den egentligen kommer från Palestina eller Syrien?

Vad hade du sagt om det hade stått Ukraina 2022 under det ena inlägget?

Bildens sanna ursprung:

Fotot har i själva verket tagits av en fotograf för bildbyrån Getty Images den 19 oktober 2014 i stadsdelen Shejaiya i Gaza City under 50 dagars strid mellan Israel och Hamas.

Bilden är alltså från Palestina och inte Syrien. Men det togs 2014 och inte 2021, och bilden illustrerar alltså inte en aktuell situation vid den tid då den lades ut på Twitter.

Båda Twitter-inläggen är manipulerande.

Så här kontrollerar du själv bilderna

Google Reverse Image Search

Googles egen funktion för att söka efter en bilds ursprung är det mest populära sättet att ta sig an uppgiften.

Google har en enorm databas med bilder och du kan med största sannolikhet söka upp var och när en bild tidigare har använts.

Gör så här:

Gå till Google Reverse Image Search här

Klicka på kameran.

Skriv in webbadressen på bilden – eller ladda upp den om du har laddat ned den från den misstänkta artikeln.

Yandex och TinEye

Yandex är en rysk motsvarighet till Googles Image Search och är inte minst starka vad gäller ryska bilder och bilder från länder runt Ryssland.

TinEye är särskilt bra på att nosa upp när en bild har laddats upp till en webbplats eller Twitter för första gången.

Forensically

Om du misstänker att innehållet i en bild har manipulerats – vanligtvis via ett bildbehandlingsprogram som Photoshop – är det här en bra webbplats att besöka.

Forensically låter dig bland flera smarta funktioner studera en bild noga med hjälp av en extremt zoomfunktion, som snabbt avslöjar om det har klippts i en bild eller om nya lager har lagts in.

Deepfakes

Läs mycket mer om manipulation med videor – deepfakes – det stora monstret i framtidens mediebild:

Är du fast i dina åsikter?

Fejkade nyheter – speciellt avsiktlig desinformation och propaganda – är ofta ute efter att väcka stora känslor som förargelse, sorg, hat, begeistring eller ilska.

Om avsändaren kan få dig att känna något är du mycket mer benägen att dela en fejkad nyhet långt innan du har tid att tänka dig för eller kontrollera artikelns autenticitet.

"Konfirmeringsbias" är ett uttryck för att vi människor är mer benägna att tro på nyheter och artiklar som underbygger våra redan befintliga fördomar och åsikter, än information som utmanar samma fördomar och åsikter.

Sociala medieanvändare kommer med nästan tre gånger större sannolikhet att dela en sann historia än en falsk, om de minns att kontrollera historien själva. Psychological Science, 2020

Vi vill helt enkelt hellre få bekräftelse på att vi har rätt än att behöva ta ställning till möjligheten att vi kanske inte redan känner till hela sanningen – eller faktiskt har helt fel för oss.

Så om du känner att du blir känsloladdad – arg, begeistrad eller får en skön bekräftelse för din verklighetsuppfattning – när du läser ett inlägg på sociala medier eller en nyhet på internet, så är det i sig själv en varningssignal.

Stanna upp och fråga dig själv VARFÖR du får lust att dela något omedelbart.

Om du drivs av en känsla bör du stanna upp och kontrollera historiens riktighet en extra gång. Bara för att vara på den säkra sidan.

Sök upp experterna

Om du fortfarande tvivlar på en nyhets riktighet efter att själv ha använt dig av alla tillvägagångssätt du har tillgång till – så finns det som tur är ännu mer hjälp att få.

I takt med att alltfler fejkade nyheter och desinformation sprids har oberoende, faktakontrollerande webbplatser dykt upp överallt på internet.

Det finns en uppsjö av stora och välrenommerade nationella och internationella webbplatser du kan använda:

Trovärdiga internationella faktakontrollanter