149 Xenonlampor, som bland annat används i filmprojektorer på biografer, ska se till att jorden får ett miljövänligt superbränsle.
Om du befinner dig i rummet när de här lamporna vaknar till liv med en gigantisk blixt skulle du brinna upp omedelbart.
Ljuset är 10 000 gånger starkare än solljuset här på jorden och varje ljuspartikel räknas när det tyska rymdfartscentret Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR) försöker tvinga fram världens renaste bränsle - väte - ur vanligt vatten.
Om tyskarna lyckas med sitt storslagna projekt skulle det kunna revolutionera jordens energiförsörjning.
VIDEO: Få en tvåminuters överblick över det storslagna solprojektet.
Solen ska omvandla vatten till superbränsle
Den konstgjorda solen – som kallas Synlight – finns i DLR’s forskningscentrum utanför Köln och där experimenterar forskarna med att framställa väte i en soldriven vätgasreaktor.
Många anser att väte är framtidens bränsle eftersom det förbränns utan att avge koldioxid – problemet är bara att det i princip inte finns naturligt i jordens atmosfär.
Det måste i stället framställas på kemisk väg genom elektrolys, där man spjälkar vatten till väte och syre – vilket kräver stora mängder elektricitet.
Det artificiella solljuset koncentreras i vätgasreaktorn på ett område som är mindre än ett A4-papper, vilket får upp temperaturen i nära 3 500 grader. Värmeenergin kan användas för att framställa väte.
Energin för elektrolysen ska på sikt komma från naturligt solljus – när man har utvecklat solceller som är tillräckligt effektiva för ändamålet – men fram till dess måste forskarna lära sig att hantera en storskalig vätgasproduktion med Synlight.
Det slutliga målet är att producera ett 100-procentigt rent bränsle med en 100- procentigt ren energikälla.
Konstgjord sol är dyrt
Jättesolen har till dags dato kostat Tyskland 35 miljoner kronor och slukar dessutom mer elektricitet på fyra timmar än vad ett normalt hushåll med fyra personer gör av med på ett år.
Men det är nödvändigt att ta den kostnaden.
”Vi kommer att behöva miljardtals ton väte för att kunna driva flygplan och bilar med ett koldioxidfritt bränsle i framtiden”, säger DLR:s forskningschef Bernard Hoffschmidt till the Guardian.
Den tyske forskaren har för avsikt att skala upp systemet och göra det tio gånger större när han och hans team behärskar vätgasproduktionen till fullo – för att därefter ta språnget över till naturligt solljus.
Tidshorisonten sträcker sig över cirka tio år eller mer.
