Gasläcka vid Nord Stream 2

Undervattensdrönare ska undersöka gasläckor i Östersjön

Troligtvis kommer avancerade undervattensdrönare undersöka hålen i gasledningarna i Östersjön för att mäta skadans omfattning. Men just nu är säkerhetsrisken för stor för att närma sig, enligt myndigheterna.

Troligtvis kommer avancerade undervattensdrönare undersöka hålen i gasledningarna i Östersjön för att mäta skadans omfattning. Men just nu är säkerhetsrisken för stor för att närma sig, enligt myndigheterna.

Forsvaret

Varje timme strömmar miljontals kubikmeter metangas ut i Östersjön efter de svåra läckorna i gasledningarna Nord Stream 1 och 2 nära Bornholm.

Trots att mängden utsläppt gas avslöjar att det rör sig om vad myndigheterna kallar "mycket stora hål" vet vi ännu inte den exakta omfattningen av skadorna mätt i diameter – varken på rören eller på omgivningen.

Därför ska svenska och danska myndigheter så snart som möjligt undersöka de stora ledningarna som ligger 70-80 meter under havsytan.

Uppgiften kräver avancerad specialutrustning. Det förklarar Kristoffer Böttzauw, generaldirektör för den danska energimyndigheten.

– Vi kommer med största sannolikhet att använda undervattensdrönare för att undersöka vad det är för sorts explosion, hur stora skadorna är och vad som har hänt i omgivningen, säger han.

Fakta: Nord Stream 1 och 2 skulle försörja 50 miljoner hushåll

De två läckorna på Nord Stream 1 kan leda till att gasledningen aldrig kommer i bruk igen, befarar tyska säkerhetsmyndigheter.

Men vad är egentligen Nord Stream 1 och 2, var sträcker de sig från och till, och hur många hushåll är det tänkt att ledningarna ska förse med gas?

Läs om det här:

  • Nord Stream 1 och 2 är två gasledningar som var och en består av två parallella rörsystem som är sammansatta av cirka 100 000 rörelement på tolv meter vardera.

  • Nord Stream 1 går från Viborg, som ligger i västra Ryssland nära gränsen till Finland. Gasledningen slutar i Lubmin, som är en stad i den nordöstra delen av Tyskland.

  • Nord Stream 1 drivs av bolaget Nord Stream AG, där det ryska gasbolaget Gazprom äger 51 procent. Ryska staten är majoritetsägare i Gazprom, som är noterat på Moskvabörsen.

  • Nord Stream 1 har en årlig kapacitet på 55 miljarder kubikmeter gas.

  • Nord Stream 1 stängdes av vid ett flertal tillfällen under sommaren, enligt uppgift på grund av tekniska problem, och kapaciteten minskade. Den 5 september stängdes förbindelsen på obestämd tid.

  • Nord Stream 2 går från Ust-Luga, som ligger i västra Ryssland nära gränsen till Estland, till Lubmin i Tyskland. Även denna rörledning är cirka 1 200 kilometer lång.

  • Gazprom har även en majoritetsandel i bolaget som driver Nord Stream 2. Här heter bolaget Nord Stream 2 AG.

  • Gasledningen skulle också kunna transportera 55 miljarder kubikmeter naturgas, men har aldrig tagits i bruk. Tillsammans skulle Nord Stream 1 och Nord Stream 2 kunna förse drygt 50 miljoner europeiska hushåll med gas.

  • Den 22 februari i år beslutade Tyskland att bromsa processen för att godkänna pipelinen. Innan Tyskland beslutade att inte godkänna rörledningen hade den fyllts med 300 miljoner kubikmeter gas.

Källor: Nord Stream, dpa, Information, den danska energimyndigheten, Reuters och Ritzau.

Högexplosiva gaser skapar säkerhetsrisk

Myndigheterna vet redan nu att det i samma område som gasläckorna har skett kraftiga explosioner som mätte 2,3 på Richterskalan. Troligtvis kommer det först att gå att närma sig skadorna i slutet av denna eller i början av nästa vecka.

Se gasläckorna filmade av en EH101-helikopter:

Enligt Kristoffer Böttzauw är det just nu så pass hårt tryck på gasläckan att det sätter ett naturligt stopp för att skicka ner utrustning.

– Det kan mycket väl vara så att vi först kan ta oss dit när gasen är helt slut. Tills dess innebär det en viss säkerhetsrisk att närma sig, säger han.

– Vi har trots allt att göra med högexplosiva gaser. Det finns helt enkelt risk för antändning eller explosion om det finns gnistor där nere. Det har betydelse både för drönaren och för hur nära servicefartygen som driver drönaren kan ta sig.

Myndigheter höjer beredskapsnivån

I Sverige har kärnkraftverken Ringhals och Forsmark enligt uppgift infört läget ”skärpt uppmärksamhet” till följd av gasläckorna vid Nord Stream 1 och 2.

I Danmark höjdes beredskapsnivån inom energisektorn till orange på tisdagen, vilket är den näst högsta säkerhetsnivån.

Konkret innebär det att den danska energimyndigheten har bett företagen inom energisektorn att vara extra försiktiga och visa ökad vaksamhet i förhållande till säkerheten i sina anläggningar.

"Vi ber dem att hålla ett öga på anläggningar och ytor i större utsträckning än vad de har gjort tidigare och att kontrollera att deras säkerhetssystem är på toppnivå och att det finns planer för vakthållning. Detta gör vi eftersom vi uppfattar situationen som ett generellt ökat hot mot infrastrukturen, säger Kristoffer Böttzauw.