När det blåser kraftigt i både södra Sverige, Danmark och norra Tyskland, uppstår det en flaskhals i eltransporten söderut. Flaskhalsen beror på bristande kapacitet i de tyska elkablar som går till storstäder och industrier i södra Tyskland.
För att säkerställa balansen i elnätet får produktionen inte överstiga den lokala förbrukningen plus transporten söderut. Därmed uppstår behovet av att stänga ned några av vindkraftverken.
Enligt tysk lagstiftning är det billigare att betala exempelvis danska producenter för att stoppa sina kraftverk. än det är för tyskarna att stoppa sina egna.
Vindkraftverken stannar när det blåser
Stillastående vindkraftverk i exempelvis Danmark och södra Sverige beror dock inte alltid på kapacitetsproblem i elnätet.
När det är riktigt kraftiga vindar kan tillgången på energi överskrida efterfrågan. Därmed sjunker elpriset – ibland ned till under noll kronor. Med ett negativt elpris ska vindkraftägarna betala för att leda ut elektriciteten till elnätet. Och då är det billigare att stannar vindkraftverket.
Andra gånger blåser det så mycket att vindkraftverken stannas av säkerhetsskäl, den så kallade cut-out-speed.
Äldre och mindre vindkraftverk stoppas redan vid kulingstyrka, vilket vill vid säga cirka 20 m/s. Större vindkraftverk klarar stormstyrkor på 25 m/s, medan Vestas kommande bjässe V236-15.0 MW kan fortsätta ända upp till 30 m/s – nära orkanstyrka.
Nedstängningarna är en barnsjukdom
Stillastående vindkraftverk är ett problem just nu, men på sikt kommer förbättrade kablar och kraftverk att utnyttja elen.
Norge sparar in på vattnet
Från 2023 kommer Norge och Sverige med i det tysk-danska energisamarbetet. Det innebär att Norge exempelvis kan överta överflödig vindkraftel och minska sin användning av vattenkraft när det blåser.
Tyskland bygger ut elnätet
När gemensam grön energi ersätter lokal kolkraft, måste elnätet byggas ut. I Tyskland sker det bland annat med den 700 kilometer långa kabeln SuedLink, som från och med 2026 ska förbinda Schleswig i norr med Bayern i syd.
Energi blir bränsle
Överflödig el kan producera en så kallad energibärare i form av exempelvis väte. Shell testar just nu tekniken i den nederländska anläggningen Holland Hydrogen I, som ska framställa 60 ton väte om dygnet.