1883 nyttjade världens första solceller endast mellan en och två procent av solljusets energi för att skapa el. Sedan dess har effektiviteten lugnt och stilla förbättrats - fram till ungefär fem år sedan, då framstegen plötsligt exploderade.
Juni 2015 hade de mest avancerade forskningssolcellerna en effektivitet på 18,2 procent. Men 2019 nådde forskare från USA en effektivitet på hela 47 procent i laboratoriet.
📽 Förstå hur en solcell fungerar:
Förbättringarna beror främst på det faktum att forskarna har lärt sig att konstruera solcellerna i speciella sandwichkonstruktioner - så kallade "multi junction-celler" - där olika lager av varierande material utnyttjar olika delar av solljusspektrumet.
De vanliga solcellerna som ligger på våra tak också kontinuerligt förbättrats, men de är på väg att nå en gräns. Dessa solceller är nämligen sällan byggda i samma slags skiktade konstruktioner som i laboratorierna - det är helt enkelt för dyrt.
Framtiden är bygget av perovskit
90 procent av alla vanliga solceller är i dag byggda av mineralet kisel, som har en teoretisk maximal verkningsgrad - även känd som Shockley-Queisser-gränsen - på cirka 30 procent.
Men nu verkar det som att billiga skiktade solceller snart kan finnas på marknaden. Detta tack vare mineralet perovskit, som har en speciell kristallstruktur som gör det mycket mer ljuskänsligt än kisel. När man skapar en nanofilm av perovskit och placerar den ovanpå en kiselsolcell ökar cellens effektivitet markant.
Det brittiska företaget Oxford PV meddelade redan 2018 att de kunde bygga vanliga solceller av perovskit med en effektivitet på 28 procent. Den teoretiska gränsen för deras konstruktion ligger på 43 procent – men ytterligare förbättringar i form av ännu fler ljuskänsliga celltyper är redan på gång.
Nu får vi bara hoppas att väderprognosen lovar sol.