Nu levererar solen världshistoriens billigaste el

El från nya solcellsanläggningar är nu billigare att producera än alla andra former av el. Detta beror bland annat på stora förbättringar av solcellernas ljuskänslighet och deras skiktade konstruktion.

El från nya solcellsanläggningar är nu billigare att producera än alla andra former av el. Detta beror bland annat på stora förbättringar av solcellernas ljuskänslighet och deras skiktade konstruktion.

Shutterstock

Solenergi är kungen av el. Det skriver Internationella Energirådet (IEA) i en ny rapport.

Faktum är att solenergi levererar den billigaste formen av el i världshistorien med historisk låga priser på el från nya solcellsanläggningar: I USA och Europa ligger priset på mellan 260 och 510 kronor per megawatttime och i Kina på mellan 170 och 340 kronor per megawatttime.

Därför förväntar sig IEA nu att solenergi kommer att stå för 80 procent av den totala tillväxten av förnybar energi under de närmaste tjugo åren - och att förnybar energi kommer att gå om kol som världens primära energikälla redan 2025.

Effektiviteten har fördubblats på fem år

Det låga priset på solenergi beror delvis på att fler investerare har fått upp ögonen för att solenergi är en bra investering. Men det beror till stor del även på det faktum att imponerande framsteg för närvarande görs inom solcellsteknik.

1883 nyttjade världens första solceller endast mellan en och två procent av solljusets energi för att skapa el. Sedan dess har effektiviteten lugnt och stilla förbättrats - fram till ungefär fem år sedan, då framstegen plötsligt exploderade.

Juni 2015 hade de mest avancerade forskningssolcellerna en effektivitet på 18,2 procent. Men 2019 nådde forskare från USA en effektivitet på hela 47 procent i laboratoriet.

📽 Förstå hur en solcell fungerar:

Förbättringarna beror främst på det faktum att forskarna har lärt sig att konstruera solcellerna i speciella sandwichkonstruktioner - så kallade "multi junction-celler" - där olika lager av varierande material utnyttjar olika delar av solljusspektrumet.

De vanliga solcellerna som ligger på våra tak också kontinuerligt förbättrats, men de är på väg att nå en gräns. Dessa solceller är nämligen sällan byggda i samma slags skiktade konstruktioner som i laboratorierna - det är helt enkelt för dyrt.

Framtiden är bygget av perovskit

90 procent av alla vanliga solceller är i dag byggda av mineralet kisel, som har en teoretisk maximal verkningsgrad - även känd som Shockley-Queisser-gränsen - på cirka 30 procent.

Men nu verkar det som att billiga skiktade solceller snart kan finnas på marknaden. Detta tack vare mineralet perovskit, som har en speciell kristallstruktur som gör det mycket mer ljuskänsligt än kisel. När man skapar en nanofilm av perovskit och placerar den ovanpå en kiselsolcell ökar cellens effektivitet markant.

Det brittiska företaget Oxford PV meddelade redan 2018 att de kunde bygga vanliga solceller av perovskit med en effektivitet på 28 procent. Den teoretiska gränsen för deras konstruktion ligger på 43 procent – men ytterligare förbättringar i form av ännu fler ljuskänsliga celltyper är redan på gång.

Nu får vi bara hoppas att väderprognosen lovar sol.