Det tar naturen miljontals år att bilda olja. Den äldsta oljan, som har hittats i västra Australien, är hela 3,2 miljarder år gammal.
Oljebildning förutsätter nämligen att organiskt material, oftast döda alger eller bakterier, utsätts för högre tryck och temperaturer än vid ytan.
Normalt sker det 1 000–5 000 meter ner i marken, där temperaturen är mellan 40 och 90 grader. Om temperaturen är högre än så bildas i stället naturgas.
Rätt förhållanden uppstår när det organiska materialet sakta begravs under nya lager av exempelvis lera, sand och grus, vilket kräver mycket tid.
I ovanliga fall kan emellertid oljebildning gå fort, ifall naturen tar en genväg. Det har till exempel hänt i resterna av den exploderade vulkanen Uzon på östra delen av den ryska halvön Kamtjatka.
Där har geologer hittat olja som bildats på endast 50 år. Förklaringen är bland annat att temperaturen strax under marken vid Uzon är cirka 90 grader, på grund av varma källor.
I laboratoriemiljö kan oljebildningen gå ännu snabbare. Det har experiment med tekniken hydrotermisk förvätskning (HTL) visat.
Tryck och värme omvandlar matavfall till olja
Avfall hettas upp
Fuktigt organiskt material, till exempel kloakslam eller matavfall, värms till 350 grader och utsätts under några minuter för 250 gånger högre tryck än vid markytan. Vatten, gas och torrsubstans sorteras bort.
Väte renar råolja
Substansen behandlas med väte, som binder till överskjutande syre, kväve och svavel, som sedan avlägsnas. Resultatet är en råolja som är nära nog identisk naturens egen.
Värme sorterar bränslen
Råoljan värms upp och avger olika ämnen vid olika temperaturer. Bensin sorteras ut vid 65 grader, jetbränsle vid 200 grader och diesel och eldningsolja vid 290 grader.
I HTL utsätts fuktigt organiskt material, till exempel kloakslam, för värme och tryck under några minuter. Behandlingen bryter ner de komplexa organiska molekylkedjorna till mindre delar.
Därefter behandlas de med bland annat väte och vatten. Resultatet blir en substans som skiljer sig obetydligt från naturens råolja. Därefter kan den destilleras till både flygbränsle och bensin.
Eftersom ursprunget till HTL är avfall, är de bränslen som framställs med metoden koldioxidneutrala.