Tillverkningen av solceller innehåller flera steg som använder el och belastar klimatet med bland annat koldioxid.
Grunden i de flesta solceller är halvledarmaterialet kisel, som genom gruvdrift utvinns ur mineralet kiseldioxid. En halvledare är ett elektriskt ledande material som även används i exempelvis datorchip.
Förutom utsläpp från själva produktionen påverkas miljön även av transport, installation och tvättning av solpanelerna.
Solceller kräver el och tunga maskiner
1. Kiseldioxid utvinns ur gruvor
Det huvudsakliga materialet i solcellerna, kiseldioxid, grävs upp med stora maskiner som släpper ut koldioxid och omvandlas därefter till kisel i en cirka 2 000 grader varm, energikrävande ugn.
2. Bearbetning kräver energi
Under ännu en energikrävande process smälts kisel till göt, vilket bildar kristallstrukturen för solcellerna. Götet skärs sedan i tunna skivor, så kallade wafers, med en såg.
3. Celler görs redo för paneler
Kiselskivorna tillsätts elektroder (som ska leda strömmen) och ett antireflekterande lager (för att säkerställa att solcellen absorberar solljuset). Cellerna sätts därefter ihop till en solpanel.
Exakt hur mycket solceller belastar miljön beror på flera faktorer.
En av dem är om elen för produktionen kommer från gröna källor som vindkraftverk eller fossila bränslen som koleldade kraftverk. Typen av el beror på vilket land produktion en sker i.
Därefter spelar antalet soltimmar in. Ju mer sol, desto lägre blir solcellens klimatavtryck. Exempelvis motsvarar klimatavtrycket för solcellens totala livslängd 38 gram koldioxid/kWh på soliga Cypern och 89 gram koldioxid/kWh på det något mörkare Island.
År 2050 förväntas siffrorna ha sjunkit till tio gram koldioxid/kWh eller mindre för solceller världen över, eftersom elproduktionen vid denna tidpunkt generellt sett har blivit grönare.
Solcellen betalar sig inom ett år
En tredje aspekt är så kallad EPBT, Energy Payback Time. Den anger hur lång tid det tar för en solcell att producera lika mycket energi som användes under tillverkningen. Analyser visar att solceller i norra Europa har betalat sig efter cirka 1,2 år, medan det tar max ett år i Sydeuropa.
Eftersom en vanlig solcell i dag har en livslängd på 25 år eller mer kan solcellen totalt sett producera drygt 20 gånger så mycket grön energi jämfört med hur mycket energi som det krävdes för att tillverka den.