Martin Bond/SPL
Vagkraftverk

Hur fungerar vågkraft?

Stora vågor som slår in mot kusten är omisskännligt kraftfulla. Hur kan vi utnyttja vågornas energi och kan vågkraft bli en lika stor succé som vindkraft?

Ingenjörerna är i full färd med att utveckla vågkraftverk, som kan hämta energi från havets brusande vågor.

En del kraftverk är placerade nära kusten och utnyttjar energin från bränningen. Andra flyter som långa vattenormar på havsytan och använder vågornas vaggande till att producera elektricitet.

Vågkraftverk kan också placeras på havsbotten, där turbiner driver runt en generator i takt med tidvattenströmmen.

En av de mest välkända sorternas vågkraftverk är den så kallande svängande vattenpelaren eller oscillating water column (OWC).

Ett OWC-verk är normalt uppbyggt antingen av betong eller stål och består av en luftfylld kammar som vågen kan rulla in i. Över kammaren sitter en turbin, som driver en generator som skapar elektricitet.

Vågkraftverk
©

Lufttryck skapar elektricitet

I ett vågkraftverk med en så kallad svängande vattenpelare rullar vågorna in i en kammare och pressa ihop luft. Det ökade lufttrycket driver en turbin.

Vågen lyfter vattenpelaren

När vågen slår in mot vågkraftverket möter den en sned ramp, som leder upp till en luftfylld kammare.

Trycket stiger i kammaren

Luften i kammaren pressas ihop, så att trycket stiger. Lufttrycket driver en turbin som skapar elektricitet.

Vågen fungerar åt båda hållen

När vågen drar sig tillbaka sjunker trycket i kammaren. Då driver i stället undertrycket runt turbinen.

Man uppskattar att havens vågor världen över kan producera upp till 2 000 gigawatt elektricitet. Därmed är potentialen enormt attraktiv, men vågkraftanläggningarna har hittills kämpat med höga priser och låg effektivitet jämfört med exempelvis vindkraft.

I dag har världens samlade vindkraftverk en gemensam kapacitet på mer än 700 gigawatt. För att vågkraften ska komma upp på samma nivå måste priset sänkas och därför arbetar forskarna fortfarande med att utveckla nya sorters anläggningar.

En del koncept, exempelvis det finska WaveRoller, som nu testas i Portugal ska utnyttja vågenergin lite längre från land, där vattnet är 10-20 meter djupt.

Generellt sett gäller det att vågornas energi är större ute till havs än inne vid kusten. Däremot är vågkraftverk till havs dyrare att anlägga och svårare att underhålla – och i stormväder kan vågornas kraft bli så stor att den förstör anläggningarna.