Vindkraftverk till havs under moln

Här är de tre möjliga vindkraftverken till EU:s nya vindpark

EU ska köpa vindkraftverk för många miljarder och förse hälften av unionens invånare med grön energi från Nordsjön. Bara tre vindkraftverk är tillräckligt stora för att klara uppgiften och dem tittar vi närmare på här.

EU ska köpa vindkraftverk för många miljarder och förse hälften av unionens invånare med grön energi från Nordsjön. Bara tre vindkraftverk är tillräckligt stora för att klara uppgiften och dem tittar vi närmare på här.

Vestas

Den 18 maj har Danmark, Belgien, Nederländerna och Tyskland skrivit under ett avtal med EU om att leverera avsevärt mer grön energi från Nordsjön.

De fyra länderna förpliktar sig att bygga vindkraftverk till havs, som kan leverera 150 gigawatt före 2050. De nya vindkraftverken har en budget på inte mindre än 1 400 miljarder kronor.

Det ambitiösa projektet kommer att sexdubbla världens totala produktion från havsvind, som i dag ligger på 25 gigawatt. När vindkraftverken står klara kommer de att leverera klimatvänlig el till drygt hälften av EU:s 450 miljoner invånare.

En av fördelarna med havsvind är att vindkraftverken kan byggas större och mer effektivt än på land. De utlovade 150 gigawatten kräver en vindkraftpark med inte så många som 10 000 av marknadens allra största vindkraftverk.

Bara tre tillverkare har hittills utvecklat vindkraftverk som är stora nog att leverera de 15 megawatt el som krävs. Dem jämför vi här.

Tre vindkraftverk kan tämja Nordsjöns blåst

Både Vestas, Siemens Gamesa och GE har hittills byggt prototyper av sina största vindkraftverk någonsin. Siemens och GE har också sålt sina vindkraftverk till pågående projekt.

Vestas är däremot den enda som på pappret är redo att leverera de efterfrågade 15 megawatten. De andra vindkraftverken måste justeras för att leva upp till kraven.

Vestas V236 15MW

Vindpark till havs med moln
© Vestas

V236-modellen är det största vindkraftverket som någonsin har byggts. Det sträcker sig hela 280 meter upp i luften. Vindkraftverket Vestas har den största svepytan – det vill säga det utrymme som vingarna fångar in vind från – på nästan 44 000 kvadratmeter. Och det ger även den högsta energiskörden.

En av fördelarna med Vestas V236-vindkraftverk är att tekniken är på plats och testad. Det behöver inte göras några korrigeringar eller läggas till något, politikerna kan bara trycka på knappen och beställa kraftverken.

  • Kapacitet: 15 megawatt
  • Höjd: 280 meter
  • Vikt: Inte angivet
  • Diameter på rotor: 236 meter
  • Svepyta: 43 742 kvadratmeter
Vindkraftverk sedd underifrån mot blå himmel
© Siemens Gamesa

Siemens Gamesa SG 14-236 DD

Siemens vindkraftverk SG 236 kan bara producera 15 megawatt el när PowerBoost-tekniken har aktiverats under rätt vindförhållanden. Enligt Siemens själva var PowerBoost aktivt 98 procent av tiden på sina testkraftverk.

En av fördelarna med Siemens vindkraftverk är dess relativt låga vikt. Det kräver enorma mängder stål att tillverka tusentals vindkraftverk och därför blir det både billigare och mindre resurskrävande att bygga lättare vindkraftverk.

  • Kapacitet: 14 megawatt (15 megawatt med PowerBoost-tekniken)
  • Höjd: 272 meter
  • Vikt: 500 ton
  • Diameter på rotor: 236 meter
  • Svepyta: 43 500 kvadratmeter

GE Haliade-X 220 14MW

Prototyp av GE Haliade-X vindkraftverk

Prototyp av vindkraftverket Haliade-X.

© GE

GE:s vindkraftverk Haliade var den första att komma upp i 14 megawatts kapacitet. Sedan dess har Vestas tagit täten med den största vindturbinen.

En av fördelarna med GE:s vindkraftverk Haliade är att den är lite äldre än konkurrenterna. Tillverkaren har mer erfarenhet av att framställa och sätta upp vindkraftverken, och det kan bli en väsentlig faktor för ett projekt i stor skala.

  • Kapacitet: 14 megawatt
  • Höjd: 260 meter
  • Vikt: 685 ton
  • Diameter på rotor: 220 meter
  • Svepyta: 38 000 kvadratmeter