Shutterstock

Fyra gröna energikällor kan täcka jordens elförbrukning

För att lyckas med den gröna omställningen måste vi hitta rätt kombination av hållbara energikällor. Sol-, vind- och vattenkraft har vi redan bra koll på. Den sista, avgörande pusselbiten blir geotermisk energi från jordens inre.

Jorden svämmar över av hållbar energi. Om vi bara utvinner den på ett smart vis kan vi i framtiden täcka hela vår elförbrukning med energi från vind, sol, vatten och mark.

Utmaningen blir att bygga ut den så kallade baslastenergin, det vill säga den energi som alltid finns att tillgå och som kan regleras efter behov. Sol- och vindkraft ger inte baslastenergi, eftersom de varierar med vädret och tidpunkten på dygnet.

De två andra källorna, vattenkraft och geotermisk energi, ger båda två baslastenergi. Så länge det finns vatten i våra reservoarer kan vi utvinna energin när vi behöver den. På motsvarande vis finns värmen i marken, som används till geotermisk energi, alltid där.

Så stor är potentialen med kombinationen vind, sol, vatten och mark

Fyra hållbara energikällor kan täcka vår elförbrukning år 2050, förutsatt att vi hittar rätt balans mellan dem.

© Shutterstock

Vindkraften är tekniskt mogen

Var och hur:
Vindkraftverk fungerar genom den enkla principen att bladens rotation driver en generator som alstrar ström. Effektiviteten är störst i planetens två tempererade västvindsbälten, bland annat i Nordvästeuropa, där det blåser året om, men det inte förekommer några våldsamma orkaner.

Teknikens mognadsgrad:
90 procent, det vill säga en välutvecklad och väl beprövad teknik

Energiavkastning:
Vindkraftverk skapar imponerande 44 gånger mer energi än det behövs för att bygga dem.

Nuvarande produktion:
Vindkraftverk täcker i dag tolv procent av planetens elförbrukning.

Potential år 2050:
El från vindkraftverk kommer att kunna täcka 34 procent av vår elförbrukning.

Baslastenergi: NEJ

© Shutterstock

Solkraften har förbättringspotential

Var och hur:
Solceller omvandlar solens strålning till el genom den så kallade fotoeffekten. Solceller är mest effektiva i tropikerna, där solen står högt året runt och där väderförhållandena är optimala, i bland annat Nordafrika och på Arabiska halvön.

Teknikens mognadsgrad:
70 procent, det vill säga en väl fungerande teknik, som dock har förbättringspotential

Energiavkastning:
Solceller skapar mellan 17 och 26 gånger så mycket energi som det krävs för att producera dem.

Nuvarande produktion:
Energi från solceller täcker i dag elva procent av planetens elförbrukning.

Potential år 2050:
Solkraft kommer att kunna täcka 43 procent av vår elförbrukning.

Baslastenergi: NEJ

© Shutterstock

Vattenkraft förändrar naturen

Var och hur:
Vattenkraft skapas av turbiner som utnyttjar en vattenström, antingen i en flod eller vid en högt belägen sjö. Vattenkraftverk kan byggas på platser med naturliga förutsättningar, till exempel vid floder, men utnyttjandet kan förbättras genom att man anlägger en damm och skapar en konstgjord sjö.

Teknikens mognadsgrad:
90 procent, det vill säga en välutvecklad och väl beprövad teknik

Energiavkastning:
Vattenkraftverk alstrar åtta gånger så mycket energi som det krävs för att anlägga dem.

Nuvarande produktion:
Energi från vattenkraft täcker 17 procent av planetens elförbrukning.

Potential år 2050:
Vattenkraft kommer att kunna täcka åtta procent av vår elförbrukning.

Baslastenergi: JA

© Shutterstock

Geotermi har stort potential

Var och hur:
Vid geotermi utnyttjas varmt vatten i marken för att driva turbiner. I dag är det bara möjligt på ett fåtal platser i världen, till exempel i Island och Nya Zeeland. Men om vi med hjälp av ny teknik kan borra 20 000 meter ner i marken kommer vi att kunna nå ner till den värme som krävs överallt i världen.

Teknikens mognadsgrad:
40 procent – ny borrteknik kan förbättra tekniken väsentligt

Energiavkastning:
I dag alstrar geotermiska verk sju gånger så mycket energi som det går åt för att anlägga dem.

Nuvarande produktion:
Energin från geotermi täcker i dag en procent av planetens elförbrukning.

Potential år 2050:
Med djup ånga kan ombyggda kraftverk täcka 40 procent av vår elförbrukning.

Baslastenergi: JA

Under de närmaste årtiondena kommer vi att ha mycket att vinna på att utveckla den geotermiska energin.

I dag kan vi bara använda den till elproduktion på ett fåtal platser i världen, där temperaturen i de övre jordlagren är tillräckligt hög, men om vi med hjälp av ny teknik lyckas borra längre ner i jordskorpan kan planetens inre värme utnyttjas överallt. På 20 000 meters djup är temperaturen på 400–500 grader, vilket är idealiskt för elproduktion.

Med en större produktion av baslastenergi kan vi år 2050 säkerställa en stabil och tillräcklig hög elförsörjning från gröna energikällor, även om vår förbrukning troligen har ökat väsentligt till dess.

Jordens inre ska rädda klimatet

Jorden termometer jordskorpan
© Quaise Energy & Claus Lunau

Med hjälp av ny teknik ska forskare bränna sig 20 000 meter ner i jordskorpan för att utvinna geotermisk energi. Om det lyckas kan det bli det avgörande trumfkortet i spelet om den gröna omställningen. Läs artikeln om den lovande och banbrytande borrtekniken här.