Ugn bakar rost till järn
När järnpulvret har förbränts och omvandlats till värmeenergi, fångar de holländska forskarna upp det oxiderade järnet – rosten – och vänder på hela oxidationsprocessen.
I en process de kallar reduktion kör de rostpulvret genom en smältugn på ett löpande band och värmer upp det till omkring 1000 grader. Samtidigt pumpar de in väte i ugnen och skapar en reaktion, i vilken rost och väte blir till järn och vatten.
Forskarna experimenterar också med andra, mindre energikrävande metoder, men påpekar att energin till att driva smältugnen och producera vätet kan tas från hållbara energikällor.
För tungt för bilar, men perfekt i industri
Fördelen med järnstoftet är att det är enkelt och säkert att transportera och lagra. Det kräver varken nedkylning eller förvaring under tryck, som exempelvis grönt väte, och det förlorar inte heller sin energi med tiden, som exempelvis batterier.
Jämfört med ett traditionellt bränsle som bensin har järnstoftet även sina fördelar. Energitätheten – mängden energi per enhet – ligger på 11,3 kilowattimmar per liter järn, och det är faktiskt bättre än bensin. Samtidigt har järnet väsentligt lägre energi per massenhet. Det betyder att järnstoftet förvarar samma mängd energi som bensin på mindre utrymme, men i gengäld väger det nästan tio gånger så mycket.
Därför är järnstoftet inte heller något nytt mirakelbränsle, som kan hällas direkt i våra bilar. Det är helt enkelt för tungt. I stället har det stor potential inom industri, skeppsfart och i andra sammanhang, där vikten inte utgör något problem.
Forskarna nämner själva att de inom tio år hoppas på att kunna bygga om ett tidigare kolkraftverk att köra på järnstoft.