År 2016 fick kärnkraftverket i Tjernobyl ett nytt tak, som en gång för alla skulle neutralisera hotet från den havererade fjärde reaktorn.
Förhoppningen var att den enorma övertäckningen skulle stabilisera reaktorn, tills ukrainska myndigheter hittade en lösning på hur anläggningen kunde demonteras och de enorma mängderna kärnavfall avlägsnas.
Men nu visar provtagningar inifrån metallsarkofagen att reaktorn inte förblir stabil. Tvärtom. Den åldrande reaktorbyggnaden och kärnavfallet raseras medan kedjereaktionerna hotar att återigen kasta ut moln av radioaktiv strålning från Tjernobyl.
Kärnavfall glöder vidare
Kärnkraftverk producerar elektricitet genom fission, som uppstår när berikat uran bombarderas av en neutron och spjälkas. Uppdelningen sänder ut värme, strålning och fler neutroner, som fortsätter reaktionen.
Lavaström förvandlar Tjernobyl till en tickande bomb
Ett systemtest gick helt på tok i Tjernobyl den 26 april 1986 och utlöste världshistoriens värsta kärnkraftsolycka, som på kort tid frisatte svindlande mängder radioaktiv strålning i omgivningarna.
Den havererade reaktorn släcktes först med stora mängder sand, som dumpades från helikoptrar. Bränslestavar av uran, deras metallkappa av zirkonium, kontrollstavar av grafit, byggnadsdelar och sanden smälte ihop till en tjock, lavaliknande gröt, som brände sig ned till reaktorhallens källarrum.
Där härdades materialet till en massa som kallas korium, vilken innehåller 170 ton bestrålat uran. Efter fem minuter i massans närhet var risken att dö 50/50.
Därefter övertäcktes hallen med betong, men strukturen var ihålig och regnvatten kunde sippra in. Vattnet saktar ned neutronerna, så att de lättare kan träffa urankärnorna, vilket återaktiverade fissionen i koriumresterna.
Nyligen varnade ukrainska myndigheter för att Tjernobyl kanske var på väg mot ett nytt kritiskt läge. Sensorer i den enorma stålhallen har registrerat ett ökande antal neutroner, vilket är tecken på fission.
Nivåerna ökade på flera platser. I ett utrymme fördubblades antalet neutroner under fyra års tid.
Forskarna känner inte till mekanismen bakom den ökande aktiviteten men gissar att neutronerna lättare kan rikoschettera genom korium efter hand som det torkar.
Tjernobyls fundament vacklar
Även om forskarna utesluter en ny kärnexplosion som den 1986, bör inte risken från Tjernobyl underskattas. En mindre reaktion kan troligen neutralisera sig själv i takt med att ökande temperaturer får överskjutande vatten att avdunsta.
Men även en liten explosion kan få det åldrande kärnkraftverket att störta in och frisätta ett moln av radioaktivt stoft i den nya stålhallen och därmed försvåra saneringsarbetet ytterligare.
Tjernobyls yttre sarkofag är världens största rörliga konstruktion på fast mark. Skalets syfte är att skydda reaktor 4, säkra omgivningarna mot nya radioaktiva utsläpp och på sikt möjliggöra sanering efter kärnkraftsolyckan.
Den fina radioaktiva sanden uppstår oavsett. Koriumresterna i byggnaden rasar med tiden och gör den radioaktiva lavaklumpen svårare att hantera.
I september ska de ukrainska myndigheterna lägga fram en hållbar lösning för Tjernobyl. De arbetar med att sätta in härdade robotar i reaktorns kritiska zoner för att borra hål för stavar av grundämnet bor, som kan absorbera neutroner och därmed reglera fissionen.