Sanningen om kärnkraft

På 1970-talet utsågs kärnkraft till framtidens energikälla, då den i teorin inte förorenade miljön. ­Sedan dess har allvarliga olyckor bromsat utvecklingen. I dag står kärnkraft bara står för cirka tio procent av världens elproduktion medan energikällor som sol och vind är på frammarsch.

På 1970-talet utsågs kärnkraft till framtidens energikälla, då den i teorin inte förorenade miljön. ­Sedan dess har allvarliga olyckor bromsat utvecklingen. I dag står kärnkraft bara står för cirka tio procent av världens elproduktion medan energikällor som sol och vind är på frammarsch.

Shutterstock

”Kärnkraft är en ren energikälla” - Sant

Kärnreaktorer släpper inte ut någon giftig rök och koldioxid. Den rena elen från kraftverken innebär emellertid inte att kärnkraft är fri från föroreningar.

FN:s klimatpanel, IPCC, placerar kärn­kraft på samma lista över rena energikällor som sol, vind, vattenkraft och geotermi (som utnyttjar värmen från djupare jordlager).

Därmed framhävs kärnkraft som en klimatvänlig energikälla och som en väg att minska vår totala klimatpåverkan.

Energikällan betraktas som ren eftersom kärnreaktorer – till skillnad från exempelvis kolkraftverk – producerar elektricitet utan att släppa ut varken koldioxid eller andra växthusgaser.

© Claus Lunau/Shutterstock

Malmen bryts

Uranmalm krossas och omvandlas till gas innan centrifuger ökar halten av isotopen uran-235.

© Claus Lunau/Shutterstock

Energin utvinns

Det berikade uranet samlas i bränslestavar, som placeras i en kärnreaktor. En stav producerar energi i sex år.

© Claus Lunau/Shutterstock

Avfallet deponeras

När staven är förbrukad är den fortfarande radioaktiv. Därför grävs den ned i en depå som ska hålla i 100 000 år.

Trots detta tillhör kärnkraft de energikällor som kan orsaka det största miljöavtrycket.

Reaktorernas bränsle består nämligen ofta av radioaktivt uran, som existerar som så kallade isotoper med ett varierande antal neutroner i atomkärnan.

Isotoperna är instabila så att de omvandlas – sönderfaller – till andra grundämnen och avger energi som radioaktiv strålning under processen.

LÄS OCKSÅ: Varför är radioaktiv strålning så farlig?

Släpps de radioaktiva isotoperna ut i ­naturen är de enormt hälsoskadliga för människor och djur.

Urangruvor är i regel förorenade, men de värsta föroreningsolyckorna har uppstått på kärnkraftverk i drift som Fukushima i Japan och Tjernobyl i Ukraina.

© Claus Lunau/Shutterstock

”El från kärnkraftverk är billigast” - Falskt

Kina har under fem år gjort stora satsningar på kärnkraft vilket gör att inköpspriset för el från verken är 80 procent billigare än i länder i väst.

I andra delar av världen, exempelvis Europa, är omkostnaderna för att anlägga nya verk så höga att de inte kan konkurrera ekonomiskt med Kina.

El från britternas nya kärnkraftverk, Hinkley Point C, får ett dubbelt så högt faktiskt pris som el från nya vindkraftparker till havs. Verkets totala pris i svenska kronor hamnar på: 272 miljarder

Hinkley Point C ska från och med 2025 leverera sju procent av Storbritanniens el.

© Bloomberg/Getty Images

”Kärnkraften slopas” - Både och

I länder som Indien, Ryssland, Kina och Sydkorea skjuter nya kärnkraftverk upp, medan Tyskland, Belgien, Spanien och Schweiz fasar ut sina.

Trots att många verk stängs ökade kärnkraftens totala produktion av el globalt med 2,4 procent under 2018, främst på grund av nya kinesiska verk.

© Bloomberg/Getty Images

Slopade: 94

Verk som har planerats men aldrig byggts.

© Bloomberg/Getty Images

Byggs: 46

Reaktorer som uppförs. Många är försenade.

© Bloomberg/Getty Images

Aktiva: 415

Kraftverk som just nu levererar ström till elnätet.

© Bloomberg/Getty Images

Ur drift: 28

Reaktorer som är stängda men inte nedlagda.

© Bloomberg/Getty Images

Nedlagda: 183

Tidigare verk som nu är helt nedlagda.

När de första kraftverken kom på 1950- och 60-talen förutspådde ekonomiorganisationen OECD att kärnkraft skulle producera över 90 procent av all el år 2000.

Vid millennieskiftet var andelen tolv procent, vilket har minskat till tio eftersom andra källor täcker energibehovet.

De tre värsta radioaktiva föroreningarna

När något går fel i ett kärnkraftverk får det omfattande konsekvenser på grund av förorening av radioaktiva ämnen. Här är historiens tre mest allvarliga händelser.

© Shutterstock

Pennsylvania, USA, den 28 mars 1979

Kylvattensystemet på kärnkraftverket Three Mile Islands reaktor 2 börjar ge efter. Därefter avbryts nödkylningssystemet två gånger. Det leder till en partiell härdsmälta och omfattande förorening i byggnaden. 140 000 personer evakueras temporärt.

© Valery Zufarov/AFP/Ritzau Scanpix

Tjernobyl, Sovjetunionen, den 26 april 1986

Ett misslyckat systemtest leder till explosion och härdsmälta i reaktor 4 på kärnkraftverket i Tjernobyl i nuvarande Ukraina. 300 000 evakueras, många permanent, och radioaktiva ämnen spred över stora delar av Skandinavien och Europa.

© Tokyo Electric Power Co/Reuters/Ritzau Scanpix

Fukushima, Japan, den 11 mars 2011

En tsunami översvämmar kärnkraftverket Fukushima Daiichis fem aktiva reaktorer. När strömmen går uppstår överhettning och efterföljande härdsmälta i tre av reaktorerna. 160 000 personer evakueras.