Den nuvarande energikrisen i Europa beror på akut brist på olja och gas från Ryssland – och går inte lösas med kärnkraft.
Även om kärnkraft är enkelt i teorin är en reaktor extremt komplex och det tar i genomsnitt sju år att bygga ett modernt kärnkraftverk. Om beslutet togs i dag skulle elen inte flöda genom ledningarna förrän 2030.
På lång sikt skulle kärnkraft kunna täcka Europas totala behov av el, men det skulle kräva enorma satsningar. 2021 genererade de cirka 180 europeiska kärnkraftverken totalt 883 terawattimmar, samtidigt som kontinentens totala förbrukning låg dock 4 032 terawattimmar.
Reaktorer skulle skjuta upp överallt
Om kärnkraften i framtiden ska kunna leverera all Europas el krävs en fyra- eller femfaldig ökning av produktionen – även om förbrukningen är oförändrad. Europa skulle därmed hamna på minst 800 kärnkraftverk.
Om vi i stället håller oss till befintliga vindkraftverk, solceller och vattenkraftverk, och bara ersätter de 1 479 terawattimmar som i dag kommer från kol, olja och gas, räcker det med cirka 300 nya kärnkraftverk Europa.
Men troligvis lönar det sig inte alls.
Beräkningar av den så kallade Levelized cost of electricity, där alla kostnader för en energikälla ingår, visar att ny vindenergi har varit billigare än ny kärnkraft sedan 2011, och att ny solenergi har varit billigare sedan 2014.
Medelpriset på el från ett kärnkraftverk som är byggt år 2020 kommer att vara 3,98 gånger högre jämfört med el från ett vindkraftverk byggt samma år.