En framtid utan pengar

Pengar är olönsamma. Dyra ­sedlar och mynt ersätts av mobilbetalningar och kort. Snart kan vi överföra pengar med kroppen eller låta kylskåpet sköta ­betalningarna. Och i framtiden är kanske valutan kvantpartiklar.

Pengar är olönsamma. Dyra ­sedlar och mynt ersätts av mobilbetalningar och kort. Snart kan vi överföra pengar med kroppen eller låta kylskåpet sköta ­betalningarna. Och i framtiden är kanske valutan kvantpartiklar.

Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Föreställ dig drive-in-slussen till en snabbmatsrestaurang i en nära framtid. Du beställer frukost och kör vidare till nästa fönster.

Där får du maten i en påse genom rutan och kör vidare till jobbet. Fast glömde du inte att betala? Nej, betalningen gjordes automatiskt.

Kort och betalappar är överflödiga. En sensor känner nämligen igen den elektromagnetiska strålningen från din bil, varefter bilens identitet bekräftas och pengar förs över från ditt konto som är knutet till din bil.

Så kan verkligheten se ut om några år. Inte bara sedlar och mynt, utan även plånboken och korten håller nämligen på att avskaffas. I stället ska vi betala med kroppen, våra prylar – eller vår tid.

I framtiden kan det till och med bli svårt att se pengarna som siffror på ett bankkonto. Forskare vill nämligen skapa helt nya ”pengar” av kvanttillstånd.

Varför har kronor och ören egentligen något värde? Se pengarnas historia här:

Kontanterna försvinner

Metallmynt och skrynkliga sedlar är på väg bort. Det gäller framför allt i Sverige, Danmark, Finland och Norge, som går i bräschen för en digital omställning.

Andelen smartmobilanvändare i dessa länder är i genomsnitt 92 procent. I Spanien används kontanter vid 87 procent av alla köp.

Motsvarande siffra här i Sverige är bara 20 procent, och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm förutser att vi kommer att ha slutat använda kontanter år 2023.

Samtidigt gör digitala lösningar till banker framsteg. Andelen användare av norska BankID är 74 procent, medan Finland ligger längst fram med 87 procent användare av lösningen Tupas.

Kontanter ersätts av kort med kontaktlös betalning och appar som Apple Pay, och även om det är långt ifrån vardag för alla har kryptovalutan bitcoin på senare år skapat ett valutasystem parallellt med nationalbankerna världen över.

Snart slipper vi både kort och koder. I stället kan vi använda kroppen för att betala. Programvara kan skilja människor åt med hjälp av unika mönster i ögonen, fingrarna, handflatorna och gångstilen.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Ögats mikrorörelser ­identifierar betalaren

Ögat gör ständigt små, små rörelser, så kallade mikrosackader, som varar 6–30 millisekunder. Mikrosackaderna är unika för varje person och forskare vid tyska Universität Potsdam har kommit fram till att en person kan identifieras om ögat skannas tusen gånger i sekunden. Med hjälp av en skanner och rätt programvara kan vi i framtiden godkänna betalningar på ett säkrare sätt än med exempelvis irisskanning, som kan luras med falska ögon.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Fingrar på pekskärm ­avslöjar användare

Två personer som ritar samma mönster på en pekskärm för att exempelvis låsa upp en telefon rör fingret på lite olika sätt, trots att koden i stora drag är densamma. Ny program-
vara utvecklad av företaget BehavioSec kan jämföra fingrarnas rörelser med dem som telefonens ägare normalt gör. På så sätt kan tekniken avgöra att betalaren är rätt person och inte någon som har stulit
telefonen.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Skanner hittar mönster av blodådror i handen

Flera it-företag, däribland den japanska jätten Fujitsu, har konstruerat en skanner som belyser en hand med infrarött ljus. Då skapas en digital bild på vilken handflatans och fingrarnas små, fina blodådrorna framträder som mörka förgreningar. Ådrorna syns när blodet absorberar mer infrarött ljus än kringliggande vävnad. Betalningen godkänns om mönstret av blodådror stämmer överens med det som finns i databasen.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Gångstilen avslöjar ­användarens identitet

Forskare vid Michigan State University i USA har utvecklat programvara som åtskiljer unika gångstilar från varandra så att personer kan kontrolleras på långt håll och exempelvis godkännas för betalning i ett snabbköp. Programmet lägger linjer på en bild som motsvarar 25 leder i ett ”digitalt skelett”. Därefter beräknas respektive leds position och vinkel i förhållande till andra leder under ett kort intervall. På så sätt verifierar programvaran personens identitet.

I och med att kontanterna försvinner blir betalningarna billigare. Den fysiska hanteringen av sedlar och mynt kräver tid, exempelvis för att räkna kassan efter stängning och köra pengarna till banken.

Även larm och väktare är en kostnad. Danmarks Nationalbank har räknat ut att en kontantbetalning i genomsnitt kostar 4,5 danska kronor (6,6 svenska kronor), jämfört med 2,4 danska kronor (3,5 svenska kronor) med det danska betalkortet Dankort.

Det kontantlösa samhället är dock bara början. Som Internationella valutafondens chef Christine Lagarde sa på ett föredrag år 2018: ”Själva pengarna förändras.”

Snart kommer allt som vi normalt förknippar med pengar att försvinna, och det börjar med plånboken och korten.

Gångstil godkänner betalning

Snabbköpet är ett ställe där både plånboken och kortet kan försvinna. Ett sådant utgörs normalt av fasta beståndsdelar: Hyllor med varor, kundvagnar och kassor för betalning.

Snabbköp runtom i världen är dock i färd med att ta bort kassorna. Pengar överförs fortfarande, fast automatiskt, så att betalningsmedlet inte längre behöver fiskas upp ur fickan.

Internetjätten Amazon har startat livsmedelskedjan Amazon Go, där kunderna skannar sin smartmobil i ingången till butiken. Varorna som hamnar i korgen identifieras av kameror.

Betalningen dras slutligen automatiskt från kontot, som har registrerats vid den första skanningen av smartmobilen.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Kylskåpet har koll på matens bäst före-datum

Mjölken håller på att surna och en korv är på väg att torka ut. Snart kan emellertid kylskåpet se till att du har färsk mat hemma. Internetjätten Amazon har tagit patent på ett kylskåp som
automatiskt upptäcker när livsmedel blir dåliga. Över tid utsöndrar till exempel kött och fisk den kemiska föreningen kadaverin. Sensorer mäter koncentrationen av kadaverin och kameror övervakar frukters utseende och jämför det med en databas med bilder av färsk och skämd frukt. Amazons hoppas kunna integrera systemet med ­beställning av ny mat så att vi en dag kan få kylskåp som beställer hem nya varor när det är dags.

En betalning kan även godkännas utan att du tar upp mobilen ur fickan – nämligen med hjälp av din kropp. Teknik där kroppen används som identifikation kallas biometri, och det är ett område som utvecklas snabbt.

Över hälften av alla smartmobilanvändare i de nordiska länderna använder i dag fingeravtryck för att godkänna betalningar och logga in i appar.

Biometri är mer än bara fingrar och ansikten. Hela kroppen kan användas i det sammanhanget. Ett exempel är tekniken gångigenkänning, där ett program verifierar en persons identitet med hjälp av gångstilen.

Forskare vid International Islamic University Malaysia har utvecklat en annan teknik som bygger på silhuetter. Först markeras silhuetten av en person som går, då benen befinner sig som längst ifrån varandra, på en bild.

Sedan markeras silhuetten när benen befinner sig närmast varandra. Dessa två silhuetter är början och slutet av en så kallad cykel.

På totalt elva bilder i en cykel sätts alla silhuetter ihop till en enda bild, som visar personens kroppsform när hen går.

”Gångsilhuetten” är unik, så den kan användas för att bekräfta en identitet – som ansiktsdrag eller fingeravtryck, fast säkrare eftersom det är svårare att kopiera en gångstil än ett fingeravtryck eller ett ansikte med exempelvis en mask.

Företaget Watrix, som är specialiserat på gångigenkänning, har lyckats identifiera människors gångstilar på 50 meters håll.

På så sätt är gångigenkänning mer praktiskt än ansiktsigenkänning, där man behöver komma närmare kameran för att verifiera identiteten.

Mastercard samarbetar nu med kollektivtrafikbolag för att använda gång-igenkänning när folk hoppar på tåget, så att de slipper skanna kort eller visa biljetter.

Bilen betalar själv

Det är en sak att betala med en telefon eller med kroppens särdrag, men något helt annat att överlåta betalningen åt våra prylar.

Allt fler tekniska apparater som varken är telefoner, surfplattor eller datorer kopplas upp mot internet och kommunicerar med varandra.

Enligt analysföretaget Gartners beräkning kommer det att finnas 25 miljarder uppkopplade föremål år 2021. Det gäller allt från klockor till kylskåp och bilar.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Strålning visar bilens identitet

Alla bilar avger elektromagnetisk strålning som identifierar dem. Strålningen kan användas på samma sätt som en pinkod eller ett fingeravtryck.

Antenn mäter strålning

Bilar innehåller flera olika elektriska komponenter, allt från kablar till instrumentpaneler och datorer. De avger elektromagnetisk strålning och tillsammans bildar strålningen ett unikt avtryck. Strålningen från samtliga enheter registreras av en antenn och programvaran bildar en graf utifrån strålningens styrka i de olika enheternas frekvenser.

Frekvenser visar identiteten

Ett datorprogram har ”tränats” genom att gå igenom ett stort ­antal strålningsgrafer från olika bilar. Därefter kan programmet jämföra en bils graf med andra bilars och registrera en unik identitet. Små avvikelser i elkablar och kretskort i datorenheter gör att två bilar
av samma märke och årsmodell aldrig har exakt likadana grafer.

Bilen betalar

Datorn kontrollerar att bilen är knuten till ett betalkort med tillräckligt mycket pengar, så att en betalning kan göras. Elektromagnetisk identifikation är billigare och ökar säkerheten jämfört med exempelvis RFID, som används för att betala vid exempelvis
vägtullar och broar. RFID kräver en enhet som tillverkas separat och som kan stjälas – till skillnad från bilens elektriska profil.

Just bilar kan betala på egen hand, till exempel när de ska ladda batteriet medan de står parkerade.

I en artikel som publicerats via elektronikorganisationen IEEE har en forskargrupp beskrivit tekniken elektromagnetisk identifikation (EMID), som bygger på registrering av elektromagnetisk strålning som elektriska delar i en bil avger, till exempel alla kablarna i chassit.

En antenn registrerar strålningen och mäter dess styrka vid olika frekvenser. De olika styrkorna och frekvenserna bildar tillsammans en graf.

Även mellan två Volvobilar av samma typ och årsmodell som rullar ut från fabriken finns det små skillnader i den elektromagnetiska strålningen som de två bilarna avger.

Det gör strålningen till ett sätt att identifiera en bil som kan jämföras med ett fingeravtryck.

Tekniken har den stora fördelen att den inte kräver någon särskild utrustning i bilen, till skillnad från så kallade RFID-märken som består av ett chips och en antenn och som identifierar exempelvis en bil som skannas av med en RFID-läsare när den närmar sig en tullbelagd bro.

Medan ett RFID-märke kan stjälas och användas i en annan bil är den elektromagnetiska strålningen inbyggd i bilen, som därför i sig själv är ”nyckeln” som verifierar kunden och godkänner överföringen.

Om en minut har du tjänat en ”nim”. Det är konceptet bakom appen Nimses, där användarnas tid omvandlas till digitala pengar – så kallade nims.

© Nimses & Ken Ikeda Madsen

App omsätter tid till digital valuta

När en användare väl har registrerats tjänar hen en så kallad nim för varje minut, som sparas i en digital ”plånbok”. Så snart nims har skapats kan de aldrig försvinna, vilket innebär att antalet nims hela tiden ökar. En dominim, 525 960 nims, motsvarar antalet nims som skapas på ett år. I appens universum används nims som valuta som kan användas för att till exempel dela information eller kommentera bilder.

© Nimses & Ken Ikeda Madsen

Rika användare blir tempelherrar

Nimses delar in jordens yta i 538 560 geografiska områden, som vart och ett kallas ett tempel. Om en användare har dominims kan hen köpa in sig i ett tempel och bli en så kallad tempelmästare. Varje tempel har en egen bank som sköts av mästaren. Alla Nimsesanvändare som geografiskt befinner sig inom samma tempelområde bidrar varje dag med hundra nims till banken i templet.

© Nimses & Ken Ikeda Madsen

Tidsvalutan kan användas i den verkliga världen

Nimses är kopplat till en marknadsplats där användarna kan köpa ”riktiga” varor, till exempel kaffe på kaféer som tar emot nims. Kaféerna kan sedan växla in sina nims för att få exponering på Nimses sociala plattform. Med tiden vill Nimses programmerare också starta en valutabörs där det bland annat ska gå att växla en infinim, ett antal nims som motsvarar 120 års livslängd, till cirka 15 000 euro.

VARNING: APP FÅR SÄKERHETSKRITIK
Nimses har kritiserats för att påminna om ett pyramidspel, eftersom användare kan tjäna ”nims” genom att få andra användare att registrera sig. Appen har också fått kritik för ett bristande skydd för privatlivet. Utvecklarna bakom appen har tagit till sig av kritiken och enligt datasäkerhetsföretaget Kaspersky förbättrat skyddet av privatlivet, men appen utvecklas hela tiden så det är omöjligt att säga hur det ser ut i dag.

Tid är pengar

De digitala betalningsmetoder som i dag gör framsteg bygger fortfarande på peng­ar på ett bankkonto, men faktum är att pengarnas värde är en abstrakt storhet.

Sedan år 1976, då den amerikanska dollarn släppte sin formella koppling till guld, har pengarna bara ett värde för att nationalstaterna har bestämt att de har det.

I dag försöker entreprenörer och forskare ta fram nya valutor. Det krävs ”bara” att tillräckligt många människor kommer överens om deras värde.

Konceptet ”tidsbanker” fungerar så här: Du erbjuder några timmars hantverkshjälp till människorna i ditt närområde.

I den lokala tidsbanken får du då kredit som du kan använda för att få hjälp av andra. Du kan även använda din kredit till exempelvis biljetter till en fotbollsmatch.

Tidsbanker som dessa existerar i liten skala, men med appen Nimses vill programutvecklare i Ukraina sprida konceptet tid som valuta till hela världen.

I appen tjänar användarna en valuta, nims, för varje minut de har varit med. Nims kan användas för att exempelvis ladda upp bilder med vilka andra användare i samma geografiska område kan interagera, i stil med andra sociala medier.

Nims kan också användas för att betala för kaffe på kaféer som tar emot den nya valutan, och modemärken säljer kläder för nims, som de kan använda för att göra reklam i appen.

Nimses mål är att få tillräckligt många användare för att kunna skapa ett ekonomiskt system där tid delvis ersätter pengar som betalningsmedel.

Nimses är inte ensamt om att arbeta med nya typer av valutor. Särskilt en ny teknik hotar till och med de mest avancerade metoderna för att kryptera bankkonton och hålla hackare ute: Kvantdatorer.

Google och IBM har gått ut med att kvantdatorer inom loppet av tio år kan lösa uppgifter som är helt omöjliga för vanliga datorer.

Följaktligen varnar säkerhetsexperter för att inte ens så kallade blockchainsystem, som annars har kallats ”ohackbara”, inte är säkra.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Kvantfysik skapar framtidens pengar

Forskare är i färd med att utveckla kvantpengar, en helt ny typ av betalmedel som inte kan förfalskas. Principen beskrevs för första gången av fysikern Stephen Wiesner, som visade hur en sekvens av partiklar i vissa kvanttillstånd kan representera en viss mängd pengar. ”Koden” av kvanttillstånd kan inte kopieras eftersom tillstånden förändras så snart en potentiell falskmyntare försöker observera dem. Om forskarna lyckas konstruera de kvantdatorer som krävs för att skapa och överföra kvanttillstånd kan kvantpengar kanske bli ett nytt, hundraprocentigt säkert betalningsmedel.

Därför arbetar forskarna med betalningsmedel som bygger på kvanttillstånd. En av dem är Adrian Kent vid University of Cambridge i England, som har presenterat en teori om ”S-money”.

Dessa pengar är inte något som folk har på ett konto och överför till varandra, utan bitar av information som uppstår i en viss punkt i tid och rum som svar på data som kommer från andra punkter i tid och rum.

S-money står alltså inte och väntar på ett konto, utan skapas först när betalningen sker. S-money består av en ”kvantkod” av ett antal partiklar i bestämda kvanttillstånd.

Kvanttillstånden kan inte listas ut med hundraprocentig säkerhet eftersom de förändras när de observeras. Därmed kan S-money inte framställas av en falskmyntare.

Kvantkapplöpningen kommer alltså inte bara att ge oss datorer med tusentals gånger större beräkningskraft än dem vi har i dag.

Den kan också göra att ”pengar”, både sådana man kan ta på och sådana man ser som siffror på ett bankkonto, försvinner och ersätts av kvantpartiklar.