En framtid utan pengar

Kontanterna försvinner

Metallmynt och skrynkliga sedlar är på väg bort. Det gäller framför allt i Sverige, Danmark, Finland och Norge, som går i bräschen för en digital omställning.

Andelen smartmobilanvändare i dessa länder är i genomsnitt 92 procent. I Spanien används kontanter vid 87 procent av alla köp.

Motsvarande siffra här i Sverige är bara 20 procent, och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm förutser att vi kommer att ha slutat använda kontanter år 2023.

Samtidigt gör digitala lösningar till banker framsteg. Andelen användare av norska BankID är 74 procent, medan Finland ligger längst fram med 87 procent användare av lösningen Tupas.

Kontanter ersätts av kort med kontaktlös betalning och appar som Apple Pay, och även om det är långt ifrån vardag för alla har kryptovalutan bitcoin på senare år skapat ett valutasystem parallellt med nationalbankerna världen över.

I och med att kontanterna försvinner blir betalningarna billigare. Den fysiska hanteringen av sedlar och mynt kräver tid, exempelvis för att räkna kassan efter stängning och köra pengarna till banken.

Även larm och väktare är en kostnad. Danmarks Nationalbank har räknat ut att en kontantbetalning i genomsnitt kostar 4,5 danska kronor (6,6 svenska kronor), jämfört med 2,4 danska kronor (3,5 svenska kronor) med det danska betalkortet Dankort.

Det kontantlösa samhället är dock bara början. Som Internationella valutafondens chef Christine Lagarde sa på ett föredrag år 2018: ”Själva pengarna förändras.”

Snart kommer allt som vi normalt förknippar med pengar att försvinna, och det börjar med plånboken och korten.

Gångstil godkänner betalning

Snabbköpet är ett ställe där både plånboken och kortet kan försvinna. Ett sådant utgörs normalt av fasta beståndsdelar: Hyllor med varor, kundvagnar och kassor för betalning.

Snabbköp runtom i världen är dock i färd med att ta bort kassorna. Pengar överförs fortfarande, fast automatiskt, så att betalningsmedlet inte längre behöver fiskas upp ur fickan.

Internetjätten Amazon har startat livsmedelskedjan Amazon Go, där kunderna skannar sin smartmobil i ingången till butiken. Varorna som hamnar i korgen identifieras av kameror.

Betalningen dras slutligen automatiskt från kontot, som har registrerats vid den första skanningen av smartmobilen.

En betalning kan även godkännas utan att du tar upp mobilen ur fickan – nämligen med hjälp av din kropp. Teknik där kroppen används som identifikation kallas biometri, och det är ett område som utvecklas snabbt.

Över hälften av alla smartmobilanvändare i de nordiska länderna använder i dag fingeravtryck för att godkänna betalningar och logga in i appar.

Biometri är mer än bara fingrar och ansikten. Hela kroppen kan användas i det sammanhanget. Ett exempel är tekniken gångigenkänning, där ett program verifierar en persons identitet med hjälp av gångstilen.

Forskare vid International Islamic University Malaysia har utvecklat en annan teknik som bygger på silhuetter. Först markeras silhuetten av en person som går, då benen befinner sig som längst ifrån varandra, på en bild.

Sedan markeras silhuetten när benen befinner sig närmast varandra. Dessa två silhuetter är början och slutet av en så kallad cykel.

På totalt elva bilder i en cykel sätts alla silhuetter ihop till en enda bild, som visar personens kroppsform när hen går.

”Gångsilhuetten” är unik, så den kan användas för att bekräfta en identitet – som ansiktsdrag eller fingeravtryck, fast säkrare eftersom det är svårare att kopiera en gångstil än ett fingeravtryck eller ett ansikte med exempelvis en mask.

Företaget Watrix, som är specialiserat på gångigenkänning, har lyckats identifiera människors gångstilar på 50 meters håll.

På så sätt är gångigenkänning mer praktiskt än ansiktsigenkänning, där man behöver komma närmare kameran för att verifiera identiteten.

Mastercard samarbetar nu med kollektivtrafikbolag för att använda gång-igenkänning när folk hoppar på tåget, så att de slipper skanna kort eller visa biljetter.

Bilen betalar själv

Det är en sak att betala med en telefon eller med kroppens särdrag, men något helt annat att överlåta betalningen åt våra prylar.

Allt fler tekniska apparater som varken är telefoner, surfplattor eller datorer kopplas upp mot internet och kommunicerar med varandra.

Enligt analysföretaget Gartners beräkning kommer det att finnas 25 miljarder uppkopplade föremål år 2021. Det gäller allt från klockor till kylskåp och bilar.

Just bilar kan betala på egen hand, till exempel när de ska ladda batteriet medan de står parkerade.

I en artikel som publicerats via elektronikorganisationen IEEE har en forskargrupp beskrivit tekniken elektromagnetisk identifikation (EMID), som bygger på registrering av elektromagnetisk strålning som elektriska delar i en bil avger, till exempel alla kablarna i chassit.

En antenn registrerar strålningen och mäter dess styrka vid olika frekvenser. De olika styrkorna och frekvenserna bildar tillsammans en graf.

Även mellan två Volvobilar av samma typ och årsmodell som rullar ut från fabriken finns det små skillnader i den elektromagnetiska strålningen som de två bilarna avger.

Det gör strålningen till ett sätt att identifiera en bil som kan jämföras med ett fingeravtryck.

Tekniken har den stora fördelen att den inte kräver någon särskild utrustning i bilen, till skillnad från så kallade RFID-märken som består av ett chips och en antenn och som identifierar exempelvis en bil som skannas av med en RFID-läsare när den närmar sig en tullbelagd bro.

Medan ett RFID-märke kan stjälas och användas i en annan bil är den elektromagnetiska strålningen inbyggd i bilen, som därför i sig själv är ”nyckeln” som verifierar kunden och godkänner överföringen.

VARNING: APP FÅR SÄKERHETSKRITIK
Nimses har kritiserats för att påminna om ett pyramidspel, eftersom användare kan tjäna ”nims” genom att få andra användare att registrera sig. Appen har också fått kritik för ett bristande skydd för privatlivet. Utvecklarna bakom appen har tagit till sig av kritiken och enligt datasäkerhetsföretaget Kaspersky förbättrat skyddet av privatlivet, men appen utvecklas hela tiden så det är omöjligt att säga hur det ser ut i dag.

Tid är pengar

De digitala betalningsmetoder som i dag gör framsteg bygger fortfarande på peng­ar på ett bankkonto, men faktum är att pengarnas värde är en abstrakt storhet.

Sedan år 1976, då den amerikanska dollarn släppte sin formella koppling till guld, har pengarna bara ett värde för att nationalstaterna har bestämt att de har det.

I dag försöker entreprenörer och forskare ta fram nya valutor. Det krävs ”bara” att tillräckligt många människor kommer överens om deras värde.

Konceptet ”tidsbanker” fungerar så här: Du erbjuder några timmars hantverkshjälp till människorna i ditt närområde.

I den lokala tidsbanken får du då kredit som du kan använda för att få hjälp av andra. Du kan även använda din kredit till exempelvis biljetter till en fotbollsmatch.

Tidsbanker som dessa existerar i liten skala, men med appen Nimses vill programutvecklare i Ukraina sprida konceptet tid som valuta till hela världen.

I appen tjänar användarna en valuta, nims, för varje minut de har varit med. Nims kan användas för att exempelvis ladda upp bilder med vilka andra användare i samma geografiska område kan interagera, i stil med andra sociala medier.

Nims kan också användas för att betala för kaffe på kaféer som tar emot den nya valutan, och modemärken säljer kläder för nims, som de kan använda för att göra reklam i appen.

Nimses mål är att få tillräckligt många användare för att kunna skapa ett ekonomiskt system där tid delvis ersätter pengar som betalningsmedel.

Nimses är inte ensamt om att arbeta med nya typer av valutor. Särskilt en ny teknik hotar till och med de mest avancerade metoderna för att kryptera bankkonton och hålla hackare ute: Kvantdatorer.

Google och IBM har gått ut med att kvantdatorer inom loppet av tio år kan lösa uppgifter som är helt omöjliga för vanliga datorer.

Följaktligen varnar säkerhetsexperter för att inte ens så kallade blockchainsystem, som annars har kallats ”ohackbara”, inte är säkra.

Därför arbetar forskarna med betalningsmedel som bygger på kvanttillstånd. En av dem är Adrian Kent vid University of Cambridge i England, som har presenterat en teori om ”S-money”.

Dessa pengar är inte något som folk har på ett konto och överför till varandra, utan bitar av information som uppstår i en viss punkt i tid och rum som svar på data som kommer från andra punkter i tid och rum.

S-money står alltså inte och väntar på ett konto, utan skapas först när betalningen sker. S-money består av en ”kvantkod” av ett antal partiklar i bestämda kvanttillstånd.

Kvanttillstånden kan inte listas ut med hundraprocentig säkerhet eftersom de förändras när de observeras. Därmed kan S-money inte framställas av en falskmyntare.

Kvantkapplöpningen kommer alltså inte bara att ge oss datorer med tusentals gånger större beräkningskraft än dem vi har i dag.

Den kan också göra att ”pengar”, både sådana man kan ta på och sådana man ser som siffror på ett bankkonto, försvinner och ersätts av kvantpartiklar.