22 miljoner ton CO2 om året.
Så mycket släpper datorsystem ut, som utvinner bitcoins, visar en studie från Tekniske universitetet i München.
Det är cirka hälften av den mängd CO2, länder som Danmark, Norge, Sverige och Finland var för sig släpper ut varje år – och mer CO2 än länder som Estland, Kroatien och Kenya kan pumpa ut i atmosfären årligen.
Virtuell gruvdrift kräver massor av ström
Den stora elförbrukningen och de medföljande CO2-utsläppen kommer främst från stora "datorfarmar", som har dykt upp på senare år, speciellt i Asien.
Programvara ska gå och maskinvara kylas dygnet runt i de stora dataanläggningarna för att utvinna bitcoins.
"Bitcoin mining" går ut på att kraftfulla datorer räknar ut hur nästa mynt ligger gömt i bitcoinsystemet – och det kan de bara genom att lösa en komplicerad matematisk uträkning.
Om andra datorer löser den matematiska formeln först, måste alla andra gruvmaskiner starta om från början med en ny beräkning, som kanske, kanske inte, ger vinst.
Så fungerar det: Digital kedja håller hackare ute
Bakom den enkla och snabba överföringen av bitcoins ligger det komplexa, krypterade systemet blockchain.
Tekniken samlar transaktioner i block, som sätts i förlängning av varandra och bildar en kedja som hackare inte kan bryta.
En överföring aV bitcoins tar cirka tio minuter och går till så här:
1. Bitcoinbörs
Lasse vill överföra en bitcoin till Nadja. Först måste han logga in på en bitcoinbörs på nätet, där han kan köpa den digitala valutan med ett kreditkort.
2. Digital plånbok
Inköpta bitcoin ligger i Lasses digitala plånbok på nätet – ett konto utan bank. Lasse kan få tillgång till valutan via sin dator eller smartmobil.
3. Adresser
Plånboken skapar adresser av långa koder som motsvarar kontonummer som andra bitcoinanvändare kan överföra till. Varje adress används bara en gång.
4. Överföringsorder
Nadja ger en adress till Lasse – bara Lasse och Nadja vet att adressen tillhör Nadja. Lasse överför en bitcoin.
5. Privat nyckel
I Lasses plånbok bildas en nyckel som är ett digitalt fingeravtryck och som signerar avtalet.
Samtidigt skickas en offentlig kod som alla användare kan se.
6. Offentlig nyckel
Andra användare verifierar med koden att överföringen kommer från en legitim källa. Bara koden kan ses – inte Lasse, Nadja eller beloppet.
7. Gruvarbete
Systemet skapar ett mycket långt, unikt och godtyckligt tal som datorer gräver fram för att genomföra överföringen. Med en bärbar dator skulle det ta miljontals år att lista ut talet.
8. Utbetalning
Den som får fram talet får betalt med nya bitcoin och får hantera över-föringar som väntar på att bli registrerade – bland dessa ingår Lasses överföring.
9. Blockkedja
Information om nya bitcoin och godkända transaktioner som väntar i ett elektroniskt paket som kallas block. Blocket sätts in i en lång kedja av block – en så kallad blockkedja.
Blockkedjan är en enorm digital fil som innehåller information om samtliga överföringar av bitcoin sedan valutan lanserades. Alla bitcoinanvändare har en kopia av filen på sin dator och filen uppdateras konstant så att alla har data om de senaste överföringarna.
Det gör kedjan av transaktioner i det närmaste omöjlig att hacka: Oegentligheter i kedjan upptäcks och korrigeras direkt så en hacker måste ändra filen på alla datorer i bitcoinnätverket, vilket i praktiken är omöjligt.