5 myter om skärmtid

Gör Google verkligen dig dummare? Ger din smartmobil dig nackproblem? Och kan man jämföra sociala medier med droger? Vi kör fem myter om skärmtid genom vetenskapsmaskinen.

Gör Google verkligen dig dummare? Ger din smartmobil dig nackproblem? Och kan man jämföra sociala medier med droger? Vi kör fem myter om skärmtid genom vetenskapsmaskinen.

Shutterstock

Myt 1: ”Google gör dig dummare”

It-journalisten Nicholas Carr blev 2008 världsberömd med sin artikel ”Gör Google oss dumma?”, och många har sedan dess ställt samma fråga. Men det går inte att säga att Google gör oss dumma. Studier visar snarare att webb-sökningar kan öka hjärnaktiviteten.

Forskare på Columbia University, USA, menar att webben fungerar som ett externt minne. Forskarna undersökte om man kunde komma ihåg information när man har tillgång till internet.

Försökspersonerna kom främst ihåg var informationen fanns snarare än vilken informationen var. Det beror bland annat på att hjärnan inte kan hålla koll på mer än tre till fem bitar information i taget.

De många tusen bitarna information på internet överlastar arbetsminnet som bearbetar kunskap innan den lagras i långtidsminnet.

Hjärnan kokar dock inte över av all information. I stället frigör den ”diskutrymme” genom att låta webben komma ihåg innehållet och själv bara komma ihåg var informationen finns.

Fenomenet kallas också transaktionellt minne och ses till exempel när personer i parförhållande ”delar” minne för hushållets kalender och budget.

När vi delar minne med internet, som hanterar stora delar av det semantiska minnet (den del av långtidsminnet som innehåller allmän kunskap och trivialiteter) frigör vi i gengäld andra kognitiva resurser.

Detta enligt ett antal olika studier. Bland annat visar studier från University of California, USA, att webbsökningar aktiverar områden i hjärnan som är kopplade till besluts-fattande och logik – områden som inte aktiveras när vi till exempel läser en bok.

© Gary W. Small

Internet ökar hjärnans aktivitet

Forskare vid University of California har skannat hjärnorna hos försökspersoner. Till vänster ses hjärnaktivitet vid bokläsning. Till höger ses hjärnaktivitet vid webbsökning som ökade aktiviteten i områden i hjärnan som rör logik och beslut.

Myten om internetsökning är: FALSK

Myt 2: ”Du får inte låta din smartmobil sitta i laddaren”

2016 började flera exemplar av Samsung Galaxy Note 7 plötsligt brinna. Det gav upphov till en utbredd myt: Din telefon går sönder om du låter den sitta i laddaren hela natten. Det stämmer dock inte.

Orsaken till de brinnande batterierna var att vägen mellan batteriets elektroder hade förkortats på grund av dåliga material.

Därför blev elektrolyten – vätskan som leder jonerna i batteriet – överhettad och började koka så att batteriet började brinna. Alla moderna smartmobiler har ett integrerat batterihanteringssystem som förhindrar sådana olyckor.

När du laddar mobilen går litiumjoner från en katod till en anod, varifrån de sedan vandrar tillbaka, vilket knuffar runt elektroner i en omloppsbana när du använder din smartmobil.

Batteriets spänning mäts löpande medan laddaren är inkopplad. När spänningen uppgår till 4,2 volt aktiveras en diod som fungerar som en envägsventil för elektricitet och stänger vägen så att batteriet inte kan bli överhettat.

Dioder i batterierna kan också stänga av så att ström inte lämnar batteriet medan laddningen pågår.

Moderna smartmobiler har ett system som säkrar att batteriet inte börjar brinna. Systemet kallas BMS (Battery Management System) och använder så kallade dioder.

© Ken Ikeda Madsen

Batteriet laddas upp med litiumjoner

Batteriet laddas genom att positivt laddade litiumjoner flyttas från en katod till en anod. Negativt laddade elektroner kan inte passera membranet, istället hoppar via en omloppsbana till anoden.

© Ken Ikeda Madsen

Dioder stänger av och minskar spänningen

Medan batteriet laddas kan dioderna stängas så att ström inte försvinner ur batteriet och sänker spänningen.

© Ken Ikeda Madsen

Dioder stänger av strömmen

När spänningen i batteriet är 4,2 volt stängs dioderna så att ström inte längre kan komma in i batteriet.

Myten om laddare är: FALSK

Myt 3: ”Din smartmobil ger dig ont i nacken”

När du böjer huvudet för att kolla mobilen sliter det våldsamt på nacken. Fenomenet har fått namnet ”mobilnacke” och kan ge slitageskador och dålig hållning.

I en studie från 2014 undersökte den amerikanske kirurgen Kenneth Hansraj hur vår nacke belastas när vi i allt högre grad går med näsan begravd i vår smartmobil.

Ett huvud väger omkring fem och ett halvt kilo, men när du lutar huvudet framåt eller bakåt ökar pressen på nacke och ryggrad.

Om du böjer nacken så lite som 15 grader gör viktförskjutningen att huvudet belastar nackens ryggrad, muskler och senor med en kraft som motsvarar tolv kilo.

Böjt huvud belastar ryggraden

Ett huvud väger i genomsnitt cirka 5,5 kilo, men när du tittar på din smartmobil böjer du oftast nacken 45 grader. Det förskjuter huvudets vikt så att nackkotorna belastas med en kraft som motsvarar 22 kilo.

© Claus Lunau & Lasse Lund-Andersen

När vi närstuderar skärmarna med nacken böjd i en vinkel på 60 grader belastar huvudets förskjutna position ryggrad, muskler och senor med en kraft som motsvarar över 27 kilo, alltså cirka fem gånger huvudets vikt.
Mobilnacke är också ett utbrett problem.

En studie från Khon Kaen University i Thailand visar till exempel att 32 procent av 779 användare av smartmobiler vid universitetet hade ont i nacken, 26 procent hade ont i axlarna och 20 procent hade ont i bröstryggen.

Myten om nackskador är: SANN

Myt 4: ”Dina ögon kan inte se i Ultra HD”

En Ultra HD-skärm har 8 294 400 bildpunkter, cirka fyra gånger så många som en HD-skärm. Ju fler bildpunkter, desto skarpare är också bilden.

Ögats upplösning är cirka 72 gånger högre än en Ultra HD-tv, men det är ändå omöjligt att se skärmens höga upplösning om man inte sitter väldigt nära eller har en enorm skärm.

Det beror på att ögats förmåga att skilja två punkter från varandra avgörs av avståndet till det vi tittar på.

Ögat kan bara skilja två punkter från varandra om de befinner sig en sextiondedel av en grad ifrån varandra.

Det betyder till exempel att du måste ha en skärm som är minst 70 tum för att kunna skilja HD och Ultra HD från varandra på tre meters avstånd.

Om skärmen är mindre eller om du är längre bort kan ögat inte uppfatta den större detaljrikedomen.

Myten om Ultra HD är: DELVIS SANN

Myt 5: ”Sociala medier ger samma kick som droger”

När vi kollar sociala medier följer vi vanor som våra hjärnor byggt upp. Vanehandlingar får hjärnan att utsöndra tre signalsubstanser.

Noradrenalin fokuserar våra tankar på vanan. Serotonin aktiverar den känsla som vanan ger oss. Dopamin stärker vår association mellan vissa vane-handlingar och det välbehag de ger oss – vår belöning för att utföra vanan.

Efter hand kommer hjärnan att producera mer dopamin vid själva vanehandlingen – alltså innan vi vet om vi får den belöning vi brukar få. Omvänt minskar produktionen av dopamin om en förväntad belöning uteblir.

Forskning från Harvard University, USA, visar att användning av sociala medier och missbruk av droger påverkar samma dopaminkretslopp i hjärnan.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Njutning påverkas av dopamin

Vägen leder till nedre striatum och påverkar bland annat njutning och belöning.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Sinnen samspelar med dopamin

Den här vägen leder till övre striatum och påverkar rörelse och perceptionen.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Dopamin påverkar vår inlärning

Vägen går bland annat till pannloberna och påverkar särskilt motivation och inlärning.

Gilla-markeringar på sociala medier kan utlösa dopamin i hjärnan, precis som kokainets uppiggande effekt kan göra och de gör båda att vi bygger upp våra vanor – att kolla sociala medier och ta kokain.

Utgångspunkt, förväntan och belöningar påverkar frisättningen av dopamin i hjärnan på olika sätt.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Oväntad belöning skapar glädje

Om du upplever en större belöning än förväntat eller om belöningen är helt oväntad – som ett överraskande stort antal gilla-markeringar på Instagram – frigörs stora mängder dopamin.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Förväntningar tar över kontrollen

Med tiden förväntar du dig särskilda belöningar för vissa handlingar och dopaminet utlöses inte längre av själva belöningen utan förväntningen om den, till exempel när du öppnar Facebook.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Brist på belöning ger nedstämdhet

Dopaminproduktionen minskar om vi inte får den belöning vi förväntar oss – om bara ett fåtal gillar vårt inlägg på sociala medier. Det signalerar att vi bör överväga om en vana verkligen är önskvärd.

Myten om sociala medier är: SANN