Vad är bitcoin?
Bitcoin är en digital valuta, som till skillnad från traditionella pengar inte har emitterats och garanterats av en stat.
Bitcoin är bara en av tusentals olika så kallade kryptovalutor i världen. Antalet kryptovalutor ökar stadigt och i slutet av juni 2021 fanns det mer 4500 olika kryptovalutor.
Det finns knappt 19 miljoner bitcoins i cirkulation till ett samlat värde av 5,5 biljoner kronor världen över (juni 2021).
När bitcoins kom ut på marknaden 2009 kostade en bitcoin cirka åtta öre. Under våren 2021 motsvarade en bitcoin omkring 550 000 kronor. Det innebär att 160 bitcoins inköpta för 14 kronor 2009 i dag skulle vara värda otroliga 88 miljoner kronor.

Teslagrundaren Elon Musk var förespråkare för bitcoin i många år, men våren 2021 slutade han att rekommendera kryptovalutan av miljöskäl.
Det finns dock inga garantier för att ett investeringsäventyr i bitcoins slutar lyckligt. Värdet av den digitala valutan svänger nämligen något enormt.
I slutet av maj 2021 föll bitcoins värde med hela 40 procent. Fallet kom efter att kinesiska myndigheter införde restriktioner för användandet av bitcoin.
Det hjälpte inte heller kursen att Teslagrundaren Elon Musk, som har varit en betydelsefull förespråkare för valutan, meddelade att elbilstillverkaren inte längre kommer att ta emot betalningar i bitcoins.
Orsaken till uppbrottet med bitcoin var enligt Musk miljöhänsyn. Det kostar nämligen mycket på klimatkontot att hålla kryptovalutor som bitcoin gående.
Det beror på att metoden att utvinna nya bitcoins kräver enorma mängder databehandling av energislukande servrar.
Så handlar du med bitcoins
Alla köp och försäljningar med bitcoins sker via avancerad programvara, som omvandlar den virtuella valutan till unika digitala fingeravtryck och förenar alla bitcoinanvändare i ett globalt nätverk.
1. Bitcoins kopplas ihop i globalt nätverk

En användare köper bitcoins via en så kallad kryptovalutabörs.
Inköpta bitcoins överförs till en digital plånbok, som är kopplad till ett decentraliserat nätverk av världens alla bitcoinanvändare.
I plånboken kan man upprätta en eller flera adresser av långa koder, som motsvarar kontonummer som andra kan göra överföringar till.
2. Unika nycklar verifierar handel

Varje adress är knuten till en privat nyckel (röd) och en offentlig (grön). Den privata nyckeln är hemlig och används till att skapa ett slags digital underskrift (röd stjärna) till transaktionen.
Transaktionen skickas sedan vidare ut till nätverket, där alla användare kan se den och underskriften. I nätverket verifierar de andra användarna avsändare och transaktion utifrån den offentliga nyckeln.
3. Data lagras i block

Vid varje verifierad transaktion lagras data om avsändare, mottagare och belopp i ett elektroniskt paket kallat ett block. Därefter sätts blocken in i en lång kedja av block.
Tekniken kallas blockkedja och fungerar som ett slags bokföringsbok, av vilken alla användare i nätverket har sin egen kopia.
4. Blockkedja blockerar svindel

Ett block har också två koder som identifierar det enskilda blocket och det föregående blocket i kedjan.
Om ett block blir hackat kommer koden som identifierar blocket att ändras och inte stämma överens med den kod som finns i föregående block.
Tillsammans med nätverket, där alla har kopior och håller koll på varandra, förhindrar det svindel.
Hur gör man bitcoins?
Digitala gåtor är det nya guldet
Att utvinna bitcoins och annan kryptovaluta kallas också "mining". Det kan jämföras med att gräva upp råämnen ur berggrunden.
I stället för hacka använder man superdatorer till att gräva fram värdefulla bitcoins ur den digitala myllan.
För att hitta fram till bitcoins måste datorn lösa en komplicerad matematisk gåta, som gömmer ett galet långt tal. Talet är så långt att det skulle ta en vanlig bärbar dator upp till 22 miljoner år att komma fram till det.
"Bitcoins använder mer elektricitet per transaktion än någon annan metod vi känner till. Det är uppenbart inte bra för klimatet." Bill Gates, Microsofts grundare
Det virtuella guldgrävandet av bitcoins kräver alltså kraftfulla maskiner. Därför äger utvinningen av nya bitcoins rum i stora datacentraler, som ofta ligger i länder där elektriciteten kommer från kolkraftverk.
Kina är exempelvis hemvist för 75 procent av världens så kallade bitcoingruvor. Och kinesiska forskare kunde i april månad 2021 avslöja att den växande bitcoinindustrin i landet kommer att släppa ut 130 miljoner ton koldioxid när vi når 2024.
"Bitcoins använder mer elektricitet per transaktion än någon annan metod vi känner till. Det är uppenbart inte bra för klimatet", sade Microsofts grundare Bill Gates i en intervju i New York Times våren 2021.
Hur fungerar bitcoins?
Alla bitcoins är unika
Databasen bakom bitcoins och andra kryptovalutor heter blockkedjor och är i grunden en digital bokföringsbok med information om samtliga transaktioner som någonsin har ägt rum.
Alla bitcoins tilldelas ett unikt nummer – precis som serienumret på en pengasedel. Varje överföring, mottagare och avsändare har också unika nummer.
Dessa unika digitala fingeravtryck skrivs in i block av information, som skapas i databasen var tionde minut. När ett block fylls upp sparas det i långa kedjor av block – därav namnet block chain (blockkedja) – som alla refererar till varandra.
Alla som handlar med bitcoins har tillgång till samma blockkedja och därmed tillgång till samtlig information om alla blocken. Det gör det omöjligt att fuska, eftersom alla parter vet exakt vad alla transaktioner innehåller.
VIDEO: Expert förklarar bitcoins på fem olika sätt
I den här videon från den amerikanska teknikwebbplatsen Wired förklarar Bettina Warburg, expert på blockkedjor, tekniken bakom blockkedjor för fem olika personer: ett barn, en tonåring, en gymnasieelev, en universitetsstuderande och en expert.
Vem uppfann bitcoin?
Pizza var första köpet
Kryptovalutor föddes 2009 när en anonym person(er) under pseudonymen Satoshi Nakamoto skapade bitcoins.
Den första handeln med bitcoins ägde rum den 22 maj 2010, då datorprogrammeraren Laszlo Hanyecz köpte två pizzor för 10 000 bitcoins. I dag skulle de 10 000 bitcoins ha varit en förmögenhet på svindlande fyra miljarder kronor.
Ska man tro kryptovalutans största förespråkare är bitcoin långt ifrån färdig med sin himlafärd på börsen. De förutspår att en enda bitcoin kommer att ha ett värde på fyra miljoner kronor år 2025.
Kritikerna är dock långt ifrån lika optimistiska. Eftersom utvinningen och handeln med bitcoins kräver så mycket energi är bitcoins inte en gångbar valuta i en mer hållbar värld.
Flera skeptiker som bland annat Bill Gates förutspår till och med att bitcoin kommer att kollapsa inom ett par år. Hittills skrattar dock de som investerat i bitcoin hela vägen till banken.
Bitcoinskaparen är en gåta
Skaparen eller skaparna av den populära kryptovalutan, Satoshi Nakamoto, tillhör världens rikaste. Men ingen har en aning om vem som döljer sig bakom pseudonymen.
Den 31 oktober 2008, mitt i en av världsekonomins största kriser, publicerade Satoshi Nakamoto det dokument som har lagt grunden till bitcoin.
“Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” heter dokumentet på nio sidor, som beskriver ett system i vilket det är möjligt att betala utan något mellanled i form av en bank.
Den nya digitala valutan var på många sätt en reaktion på de etablerade banksystemen, som hade visat sig vara sårbara och direkt skadliga under finanskrisen.
Som Satoshi Nakamoto själv skrev 2009: "Det är uppenbart att det bara var den centraliserade, kontrollerande karaktären i systemen som dömde dem till sin undergång. Jag tror att det är första gången som vi försöker oss på ett decentraliserat, icke-tillitsbaserat system."
2021 har Satoshi Nakamotos nya betalningsmedel visat sig vara en bra affär – inte minst för skaparen själv, som sägs ha 1,1 miljon bitcoins i sin digitala plånbok. Om han sålde samtliga i dag skulle han få en förmögenhet på cirka 550 miljarder kronor.
Satoshi Nakamoto, som alltså i dag kan kalla sig en av världens rikaste, är fortfarande en gåta.
Den som först misstänktes vara Nakamoto avslöjades i en stor artikel i tidskriften Newsweek 2014. Där hade journalisten spårat sig fram till en 70-årig man vid namn Dorian S. Nakamoto, som bor i Los Angeles och från början hade förnamnet Satoshi.
Den äldre mannen avvisade alla påståenden i ett svar till Newsweek två veckor efter att artikeln hade publicerats. "Jag har varken skapat, uppfunnit eller arbetat på bitcoin", lät han meddela.
Många insatta har sedan dess pekat ut personer som Hal Finney, Nick Szabo och Wei Dai, som samtliga har varit huvudpersoner i miljön för kryptovaluta. Alla tre förnekar att de ligger bakom den populära kryptovalutan.
"Jag har kastat mig över andra projekt." Satoshi Nakamoto, 2011
År 2016 presenterade sig den 45-årige australiske entreprenören Craig Wright offentligt som skaparen av bitcoin. Han berättade att han hade dokumentation för att han hade skapat de första nycklarna i den programvara som ligger till grund för bitcoin.
Craig Wright ångrade dock sitt beslut att träda fram i ljuset och kort efter sitt uppseendeväckande avslöjande skrev han följande på sin webbplats:
"Jag trodde att jag kunde genomföra det och lägga många års anonymitet och kurragömmalek bakom mig, men jag har inte modet."
Det är högst osannolikt att vi någonsin får reda på vem som döljer sig bakom Satoshi Nakamoto.
Ingen har hört något från kryptovalutans fader sedan 2011, då han skickade ett mejl till ett antal bitcoin-medskapare. I brevet stod det: "Jag har kastat mig över andra projekt."
Och ingenting tyder på att Satoshi Nakamoto har dragit sig tillbaka för att njuta av alla sina digitala miljarder. Han har i alla fall inte sålt ett enda av sina bitcoins än.