Bitcoin och växt

Bitcoin är dyrt för klimatet

Tre av fyra Bitcoingruvor finns i Kina där el är billigt men förorenar mycket. Om datorgruvorna fortsätter i samma hastighet som nu kommer de 2024 att släppa ut lika mycket koldioxid som Danmark och Belgien gör tillsammans, visar en ny rapport.

Tre av fyra Bitcoingruvor finns i Kina där el är billigt men förorenar mycket. Om datorgruvorna fortsätter i samma hastighet som nu kommer de 2024 att släppa ut lika mycket koldioxid som Danmark och Belgien gör tillsammans, visar en ny rapport.

Shutterstock

Kryptovalutor som bitcoin, Ethereum och Dogecoin ökar för närvarande kraftigt i popularitet – och pris. De digitala pengarna lovar öppenhet och säkerhet, men det är på bekostnad av klimatet. De decentraliserade valutorna kräver enorm datorkraft för att hålla ihop nätverket.

Kina har billig el och hyser därför 75 procent av världens så kallade bitcoingruvor. En ny rapport uppskattar att den växande bitcoinindustrin i Kina kommer att släppa ut hela 130 miljoner ton koldioxid år 2024.

Det är lika mycket som Danmark och Belgien tillsammans – eller tillräckligt mycket för att göra kryptovalutan till det tolfte mest förorenande landet i världen.

Forskare föreslår skärpta regler för att tvinga gruvor till områden med mer klimatvänlig el.

Bitcoingruvor innebär utsläpp som från ett helt land

Baserat på stora mängder data har de kinesiska forskarna uppskattat hur mycket koldioxid det kostar att utvinna bitcoins.

Siffrorna varierar, men den bästa uppskattningen är att bitcoins utsläpp just nu uppgår till drygt 49 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar de årliga utsläppen i Portugal, ett land det bor drygt tio miljoner människor.

Enligt kinesiska forskare kommer det talet att växa stadigt fram till 2024, då de virtuella gruvorna kommer att släppa ut 130 miljoner ton koldioxid – lika mycket som Danmark och Belgien gör tillsammans.

Därefter kommer branschen långsamt att ebba ut. Bitcoin har nämligen alltid haft ett utgångsdatum. Det maximala antalet cybermynt har sedan start varit 21 miljoner, och det finns bara drygt två miljoner kvar.

Gigantiskt nätverk kräver ständigt mer datorkraft

Som de flesta andra kryptovalutor är bitcoin beroende av en så kallad blockkedja (blockchain) – ett anonymt och decentraliserat meganätverk av datorer.

Kodblock i blockkedjan

© Shutterstock

Blockkedja

Det revolutionerande med bitcointekniken är den så kallade blockkedjan.

En blockkedja består av många 'block' som fungerar som kassaskåp för all information om bitcoins. I blockkedjan visas alla transaktioner med valutan och alla nya mynt registreras.

Alla användare laddar ner och uppdaterar den offentliga översikten fortlöpande.

Offentlig redovisning säkerställer öppenhet – och gör fusk och hackareattacker näst intill omöjliga.

Alla transaktioner med valutan bokförs i en enorm fil som alla användare har tillgång till. På det sättet finns det inga mellanhänder som banker eller stater som kontrollerar användarnas pengar.

Eftersom kontona ständigt uppdateras på samtliga användares datorer kommer det i princip att krävas att hackare bryter sig in på alla datorer samtidigt för att kunna lura systemet.

När nya transaktioner ska bokföras krävs det mer lagringsutrymme. Därför måste systemet använda nya så kallade block för informationen. För att skapa de nya kassaskåpen måste ett långt och avancerat datorpussel lösas och det belönas med bitcoins.

Processen kallas att bryta bitcoins, och det sker med hjälp av kraftfulla datorer i så kallade bitcoingruvor, som arbetar dygnet runt för att knäcka de krypterade koderna och skapa nya block.

Bitcoin och valutakurs

© Shutterstock

Brytning

När nya block ska läggas till kedjan krävs det att en krypterad kod knäcks. Användaren som löser den avancerade koden kommer att belönas med ett antal bitcoins.

Att förvärva mynt på detta sätt kallas brytning – att jämföra med att gräva upp råvaror under mark. Men här är marken kod i cyberspace.

I dag drivs gruvorna vanligtvis av kommersiella företag, eftersom det krävs en mindre armé med kraftfulla datorer om gruvdriften ska ge utdelning.

Valutakursen har fluktuerat kraftigt under hela dess livstid. I april 2021 motsvarade en bitcoin cirka 450 000 kronor.

För en enda transaktion med bitcoin går det åt cirka tusen kilowattimmar – eller samma mängd som ett genomsnittligt amerikanskt hushåll använder under en månad.

Kina lockar med billig och fossil el

För de professionella bitcoin-gruvföretagen är vinsten avhänging av hur mycket och hur billig el de använder. Kina och Island lockar många bitcoin-gruvor med billiga elförsörjning.

I synnerhet i Kina innebär det dock problem för klimatet eftersom en stor del av kraften fortfarande kommer från fossila bränslen som kol och gas.

Kinesiska forskare har simulerat olika sätt att reglera virtuell gruvdrift, och mest effektivt är att tvinga gruvorna att flytta till områden med grön el.

Om hälften av gruvorna flyttar till mer klimatvänliga områden kommer det att minska 30 miljoner ton koldioxid ur budgeten för 2024 - vilket skulle innebära att bitcoin släpper ut lika mycket som Belgien istället för Belgien och Danmark tillsammans.

Förstörd bitcoin

© Shutterstock

Bitcoin dör 2140

Bitcoin är den första kryptovalutan – och fortfarande den största.

2014 producerade en anonym person (eller flera personer) världens första bitcoins under cyberpseudonymen Satoshi Nakamoto och skrev en introduktion till tekniken. I systemets kod begränsade Nakamoto antalet bitcoins till maximalt 21 miljoner.

Nakamoto skrev också in att belöningen för att skapa ett block halveras varje gång 210 000 mynt bryts.

Således fick de virtuella gruvägarna 50 bitcoins för varje nytt block 2004, men år 2020 var belöningen redan nere till 6,25 bitcoins. Experter uppskattar att beloppet kommer att nå noll år 2140.

Förutom branschens stora utsläpp av växthusgaser är produktionen av skräddarsydd datorutrustning också dyr när det gäller resurser – och avfall. Vanligtvis blir datorerna föråldrade och måste bytas ut inom två år.

Experter uppskattar att bitcoinindustrin bidrar till lika mycket elektroniskt avfall som Luxemburg.