Använda vindkraftverk

Återanvänds uttjänta vindkraftverk?

Var hamnar uttjänta vindkraftverk och utgör de ett föroreningsproblem?

Var hamnar uttjänta vindkraftverk och utgör de ett föroreningsproblem?

Trots att vindel är den renaste av de hållbara energikällorna, så är avfall från utfasade vindkraftverk klimatbelastande. Det visar en stor studie genomförd av ingenjören Leon Mishnaevsky från Danmarks Tekniska universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Materials i februari 2021.

Det största avfallsproblemet är vingarna, som oftast är de första stora delarna av ett vindkraftverk att ge upp, vanligtvis efter 20-25 år, eftersom de slits ut av bland annat pollen och sandkorn i vinden.

Vingarna är ofta byggda av flera hopvävda typer av material som är svåra att åtskilja och återanvända. En enda vinge kan exempelvis bestå av hårdplast, glasfiber och balsaträ eller PVC, kolfiber och skum eller någon annan kombination.

Reparation förlänger livslängden

Återanvändning av vingarnas olika material lönar sig inte, enligt Leon Mishnaevsky.

Omvandlingen av en 6,5 ton tung vindkraftvinge till trottoarmaterial släpper exempelvis ut cirka 200 ton koldioxid, medan bara ett ton koldioxid släpps ut om den kastas på soptippen.

Leon Mishnaevsky påpekar att det smartaste är att renovera vingarna och att använda dem som vindkraftvingar igen. Det kostar cirka tre ton koldioxid för en 6,5 ton tung vinge och sparar in tillverkningen av en ny.

Metallen i själva turbintornet och i vindkraftverkets huvud är däremot relativt enkla att återanvända.