Användning i dag: Vi utnyttjar hela det elektromagnetiska spektrumet

All elektromagnetisk strålning består av ljuspartiklar: Fotoner. ­Fotonernas energi bestämmer strålningens våglängd och frekvens. Energirika gammafotoner kan exempelvis se detaljer i kroppen medan energisvaga radiofotoner kan kommunicera över miljontals kilometer.

© Shutterstock

Elektromagnetisk spektrum

Låg frekvens (lång våglängd)

Hög frekvens (kort våglängd)

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Radiovågor passerar genom allt

Radiovågor används vid kommunikation för att bland ­annat sända nyheter och kontakta rymdsonder. Till ­skillnad från exempelvis ljus bromsas dessa långa vågor inte av fysiska föremål. De är helt ofarliga för vår hälsa, eftersom de inte innehåller tillräckligt mycket energi för att påverka kroppen.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Mikrovågor sänder signal till jorden

Via mikrovågor utväxlar gps-satelliter signaler med jorden. Mikrovågor är mer energirika än radiovågor och kan därför användas för att exempelvis värma mat. I en mikrovågsugn får mikrovågor fett och vattenmolekyler att vibrera så att maten hettas upp.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Kroppen avger infraröd strålning

Alla varma kroppar, till exempel människokroppen, avger infraröd värmestrålning. Ju varmare kroppen är, desto kortare infraröd våglängd avger den. I en ­nattkikare syns människor eftersom deras kroppar avger kraftigare infraröd strålning än omgivningarna.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Elektromagnetism som syns med blotta ögat

Synligt ljus används på tusentals sätt, från enkla lampor till kraftfulla lasrar. Teleskop kan registrera fotoner från stjärnor som befinner sig miljontals ljusår bort medan ­fotonerna i solljuset driver växters och mikroorganismers ­fotosyntes, som utgör grunden till alla näringskedjor på jorden.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Ultraviolett strålning skadar dna

Solen avger energirik ultraviolett strålning som tränger in i huden och kan leda till hudcancer. Ultraviolett ­strålning används för att avslöja spermier, urin och saliv vid brottsutredningar, eftersom fluorescerande molekyler i vätskan tar upp UV-strålningen och omvandlar den till ljus.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Röntgenstrålar visar brtuna ben

Röntgenstrålning är joniserande och kan slita loss ­elektroner från atomer, vilket kan orsaka cancer. Förutom vid undersökningar av kroppens ben, då benbrott kan
påvisas, används röntgen vid säkerhetskontroller av bagage och i CT-skannrar, där dosen begränsas så mycket som möjligt.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images

Gammastrålning visar cancertumörer

Gammastrålar är joniserande och kan orsaka cancer. Dessa snabbt svängande strålar används i PET-skannrar för att hitta små cancertumörer. Då förs ­radioaktiva ämnen in i blodet, vilket gör att gammastrålning avges från tumörerna, som kräver stora mängder blod.

Shutterstock & Francis DEMANGE/Gamma-Rapho/Getty Images