Omkring 400 miljoner människor lider av diabetes – och antalet har ökat kraftigt de senaste årtiondena.
Omkring 90–95 procent av alla diabetiker lider av så kallad diabetes typ 2, och resten av diabetes typ 1.
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes kan förebyggas
Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens celler inte reagerar tillräckligt effektivt på hormonet insulin.
Insulinets uppgift är att få cellerna att ta upp socker från blodet – och om cellerna inte gör det, så ansamlas socker i blodet och orsakar i värsta fall allvarliga skador på blodkärlen.
Ett antal genetiska faktorer spelar in i utvecklingen av typ 2-diabetes, men även övervikt och låg fysisk aktivitet bidrar kraftigt till sjukdomen.
Därför kan sund kost och motion i många fall hjälpa till att förebygga sjukdomen.
Typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes gäckar forskarna
Typ 1-diabetes uppstår när bukspottkörteln inte kan producera tillräckliga mängder insulin. Och resultatet blir en förhöjd mängd socker i blodet.
Utvecklingen av typ 1-diabetes styrs huvudsakligen av genetik, men det krävs i regel en eller flera utifrån kommande faktorer för att utlösa sjukdomen.
Sjukdomen börjar högst sannolikt med att immunsystemet angriper och dödar de celler i bukspottkörteln som bildar insulin.
Men forskarna har svårt att peka ut exakt vilka faktorer som sätter i gång detta angrepp – troligen för att varje enskild faktor bara bidrar lite grand till utvecklingen.
Ändå har forskarna kommit fram till en rad påverkningar som eventuellt spelar en roll.
Sju faktorer kan bidra till typ 1-diabetes
1. Infektioner
Flera studier pekar på att infektioner med så kallade enterovirus är involverade i utvecklingen av typ 1-diabetes, men ytterligare forskning är nödvändig för att bekräfta sambandet.
Viruset kan drabba de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och en stor andel av typ 1-diabetikerna bär på viruset.
2. Kost
Intag av fast föda, exempelvis spannmålsprodukter, rotfrukter eller frukt, hos spädbarn har i flera studier kopplats till utvecklingen av typ 1-diabetes.
Den kopplingen kan kanske avhjälpas om barnet fortfarande får modersmjölk när det börjar äta fast föda.
Intag av komjölk under barndomen bidrar eventuellt också till typ 1-diabetes.
En stor svensk studie har dessutom visat att ett lågt intag av grönsaker (mindre än en gång om dagen) hos gravida kan ge barnet ökad risk för typ 1-diabetes.
3. Omega 3-brist
I vissa studier har mankommit fram till att D-vitaminkomplement hos gravida eller barn kan minska risken för att barnen utvecklar typ 1-diabetes.
Flera andra studier har dock inte hittat detta samband.
En amerikansk studie har visat att ett högt intag av omega 3-fettsyror under barndomen kan minska risken att drabbas av typ 1-diabetes, men flera studier krävs för att bekräfta detta samband.
4. Kemiska ämnen
Ett flertal kemiska ämnen, som exempelvis nitrater i dricksvatten, har kopplats till utvecklingen av typ 1-diabetes, men sambandet är ännu inte tillräckligt väl underbyggd.
5. Barnets vikt
Hög födelsevikt och snabb viktökning under de första levnadsåren har i en del studier kopplats till typ 1-diabetes, men kopplingen är ganska svag.
6. Moderns ålder och vikt
I en stor så kallad meta-analys kom man fram till att risken för att barnet utvecklar typ 1-diabetes ökar svagt, ju äldre modern är vid födseln.
En stor svensk studie pekar dessutom på att moderns BMI under graviditeten påverkar barnets risk att drabbas av typ 1-diabetes. Både mycket högt och lågt BMI kunde öka risken.
7. Överbelastad bukspottkörtel
En del forskare pekar på att överbelastning av de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln kan vara en viktig bidragande orsak till utveckling av typ 1-diabetes.
En flertal faktorer kan bidra till denna överbelastning, bland annat snabb växt på höjden, övervikt, pubertet, låg fysisk aktivitet, infektion, stora mängder socker, våldsamma upplevelser och stress.
De överbelastade cellerna kan bilda en viss typ proteiner, som får immunsystemet att angripa.
Forskarna hoppas att ny kunskap om denna process kan leda till nya effektiva behandlingar.