Shutterstock

Överblick över Covid-19: Detta vet vi om värddjuret

Hästskonäsan är huvudmisstänkt när forskare ska peka ut det djur det nya coronaviruset kommer från. Ny forskning tyder dock på att fladdermusen kan ha en eller flera medbrottslingar.

Sedan de första fallen av Covid-19 fick varningsklockorna att ringa i Wunan i Hubei-provinsen, Kina, har man debatterat var det smittsamma viruset, SARS-Cov-2, kommer från.

Den ödesdigra dagen i december 2019, då sjukdomen upptäcktes, fanns 41 registrerade fall. I dag är det mer än 2,5 miljoner människor som har – eller har haft – Covid-19 i 185 av världens länder, enligt John Hopkins Institute.

En av de frågor som många har ställt, men ingen har ett säkert svar på är: Varifrån kommer det nya coronaviruset?

Här får du vetenskapens svar på varifrån SARS-Cov-2 med största sannolikhet kommer.

Hästskonäsan är det säkraste alternativet

Hästskonäsan, Rhinolophidae, bär på minst 200 olika coronavirus – så kallade patogener. En av dessa patogener heter RaTG13 och stämmer till 96,2 procent överens med viruset SARS-Cov-2, som har orsakat den pandemiska sjukdomen Covid-19.

© Shutterstock

De flesta forskare är eniga om att det nya coronaviruset är zoonotiskt – det vill säga att ett djur har smittat en person med viruset. Sedan har denna person – patient zero – smittat flera människor.

Det nya coronavirusets genom eller arvsmassa består av cirka 30 000 baspar och 15 gener. När viruset sekvenseras – eller kartläggs – kan forskare kontrollera i databaser om det finns några andra virus som matchar.

Zoonoser förklaras på 15 sekunder

Zoonoser är bakterier eller virus som överförs från djur till människor – eller tvärtom.

Det kan exempelvis vara borrelia från fästingar, rabies från hundar, zika- eller denguefeber från myggor – och malaria från parasiter.

WHO uppskattar att 75 procent av de virussjukdomar som har registrerats det senaste årtiondet är zoonoser.

Mycket av informationen i databaserna har tillkommit från 2002 och framåt, då fladdermusen också var i sökljuset. Man tror nämligen att fladdermusen infekterade viverrider (sibetdjur), som sedan smittade människor – och orsakade SARS-utbrottet.

Det är i dessa databaser man hittar en 96,2 procent match mellan det virus som gör oss sjuka och ett av de mer än 200 coronavirus som hästskonäsan bär i kroppen.

Oskyldig tills motsatsen bevisats

För att en patogen – en sjukdomsframkallande mikroorganism från ett djur – ska kunna smitta oss människor och bli ett smittsamt virus måste det kunna interagera med våra celler. Och det kan viruset RaTG13 som finns hos de fladdermöss som kallas hästskonäsor.

Detta virus använder samma cellreceptor som SARS-Cov-2. Ingången är ett enzym som heter ACE2, och som finns på ytan av våra cellmembran.

Fladdermöss – både levande och tillagade – såldes på fiskmarknaden i Wuhan. Kanske slarvade en person med hygienen: vidrörde avföring och kliade sig i ögat. Det går inte att veta.

Men det är sannolikt att viruset kommer från fladdermusens guano eller avföring. Det var nämligen även i guano man först hittade RaTG13.

Det som får forskare att klia sig i huvudet är att matchningen bara är 96 procent, och att RaTG13:s förmåga att infektera människor inte kommer i närheten av den som finns hos SARS-Cov-2.

Fladdermusen är oskyldig tills motsatsen bevisats. Men den är huvudmisstänkt gärningsman. Och nya teorier pekar på att den kan ha haft två medbrottslingar.

Myrkottar eller människa var mellanvärd

Pangoliner eller myrkottar importeras till Kina från exempelvis Malaysia och säljs illegalt på marknader – som Huanan-matmarknaden i Wuhan. Djuret skæl används till framställning av traditionell kinesisk medicin.

© Shutterstock

För att RaTG13 ska bli SARS-Cov-2 måste det mutera. Det kan den ha gjort i en människa som inte har märkt av sjukdomens utveckling – antagligen flera månader före utbrottet i december 2019 enligt en teori.

En annan och mer trolig teori går ut på att viruset har använt myrkottar som mellanvärd.

Redan i februari skrev den kinesiska regeringens nyhetsbyrå Xinhua att myrkotten var värd för ett virus som matchade SARS-Cov-2 till 99 procent.

Påståendet kritiserades senare. Forskare tror att matchningen snarare ligger på 91 procent.

"Spike" proteinet är förvillande likt

Myrkottens coronavirus är däremot – till skillnad från fladdermusens – mycket bra på att infektera våra celler, visar ny forskning.

Det beror på att den virusdel som på engelska kallas spike protein – fångarmarna på coronaviruset – hos de virus man har isolerat från myrkottar är till 99 procent identiska med dem som gör människor sjuka med Covid-19. Det kan jämföras med fladdermusens RaTG13, som bara är identisk till 77 procent.

Forskarna anser alltså att det tyder på en kombination: Viruset kommer från fladdermusen, som sedan har infekterat myrkotten. Därefter har myrkotten smittat en person med en muterad och kombinerad version: SARS-Cov-2.