Året som gick i vetenskapens värld

Nya energiöar i Nordsjön ska leverera grön energi till hälften av alla européer.
En enorm satsning på klimatvänlig vätgas tar bort de sista vita fläckarna på kartan och kan bidra till att göra Europa 100 % grönt och fritt från energiimport till 2050.

Nordsjön är den havsbaserade vindkraftens Silicon Valley och har potential att bli hela Europas gröna kraftverk.
Enligt forskarnas beräkningar skulle det vindpinade och grunda området kunna generera cirka 212 gigawatt havsbaserad vindkraft – tillräckligt för att täcka elförbrukningen i större delen av Europa.

Och snart kommer de havsbaserade vindkraftverken inte bara att kunna leverera el, utan även fossilfritt bränsle.
En så kallad elektrolysanläggning som är inbyggd i vindkraftverket omvandlar strömmen till grön vätgas på plats.
Via rörledningar skickas vätgasen till land, där den kan tankas direkt i t.ex. bussar – men vätgasen kan också vidareförädlas till klimatneutrala bränslen för flygplan, fartyg och industri.

Kallt vatten gav monsterhajen växtvärk

I en konstant jakt på valar patrullerade Megalodon världshaven.
Gapet var fullt av sågtandade “slaktknivar” som dagligen malde ner ett ton kött.
Nu har forskarna upptäckt hemligheten bakom monsterhajens imponerande storlek.

Utanför Antarktis har havsarkeologer gjort ett stort genombrott: I djupet har dom lokaliserat det legendariska vraket efter Endurance som fastnade i isen för över 100 år sedan.
Fartyget är ett storslaget monument över upptäcktsresornas storhetstid.

Få hela historien i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2022

Superteleskopet blickar tillbaka till universums barndom

I januari drog ingenjörer och astronomer en lättnadens suck.
Det hittills kraftigaste rymdteleskopet, James Webb, har planenligt vecklat ut sina vingar och en ny astronomisk era kan börja.

Med sina infraröda kameror kan teleskopet skåda hela vägen tillbaka till den kosmiska gryningen och avslöja universums djupaste hemligheter.
Superteleskopets spegel är mer än fem gånger större än Hubbleteleskopets och ger därför mycket mer detaljerade bilder – och när det första vykortet från rymden når jorden kan astronomerna nästan inte behärska sin iver: universum är skarpare än någonsin.

Under de kommande årtiondena kommer teleskopet att kretsa runt solen i en bana där det alltid befinner sig 1,5 miljoner kilometer från jorden.

På sin utkiksplats har teleskopet ryggen vänd mot både solen och jorden så att det kan ha blicken riktad mot avlägsna himlakroppar som astronomerna gärna vill veta mer om.

Med sin imponerande syn kan teleskopet få knivskarpt fokus på några av universums första galaxer, berätta om exotiska planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen och avslöja nyfödda stjärnsystem i Vintergatan.
James Webb kan därför bland annat hjälpa oss med att få svar på när universums första stjärnor och galaxer uppstod, och hur de såg ut.

Få hela berättelsen i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2022

Robotkirurg opererar helt utan hjälp från människor

Att sy ihop två tarmändar är ett av de mest krävande kirurgiska ingreppen man kan göra.
Även den bästa läkaren darrar lite på handen, vilket kan försätta patienten i livsfara.
Det blir inte lättare av att tarmen – och annan mjuk vävnad – rör sig eller ändrar form vid minsta beröring eller vid andningens rörelser i kroppen.

Men för en nyligen utvecklad robot är operationen en enkel sak: Den så kallade STAR-roboten på Johns Hopkins University i USA har klarat uppgiften med bravur, helt på egen hand.
I en serie försök har roboten utfört det komplicerade ingreppet på grisar och resultatet överträffar alla förväntningar: STAR opererar mer noggrant än någon människa och minskar därmed risken för ett läckage som kan få katastrofala konsekvenser för patienten.

STAR skiljer sig från andra kirurgiska robotar genom att vara helt automatisk.
Den planerar själv sitt arbete och kan löpande justera planeringen om det skulle uppstå oförutsedda problem, t.ex. på grund av tarmens rörelser.
Roboten är till och med förberedd inför framtiden eftersom den utför titthålskirurgi, något som blir allt vanligare eftersom ingreppen sker skonsamt genom små hål utan att hela bukhålan behöver öppnas.

Illustrerad Vetenskaps årsbok ger dig en överblick över de största vetenskapliga genombrotten under 2022!

Framtidens supertåg är på rätt spår

I Polen gör ingenjörerna sig redo att skicka ut tåg på Europas järnvägar i svindlande 550 km/h.
Snabbtågen är en hybrid mellan magnettåg och vanliga tåg och svävar över spåret.

Företaget Nevomos förslag för framtidens transportteknik är att integrera en magnetskena i det befintliga järnvägsnätet.
Därmed kan både vanliga tåg med hjul och så kallade magrailtåg använda spåren.

I praktiken sker det genom att man förser spåret med en tredje skena med kraftfulla elektromagneter.
Med hjälp av magnetisk avstötning mellan spår och tåg lyfts magrailtåget så att det svävar några centimeter över rälsen på en magnetisk kudde – principen är densamma som när man försöker föra två magnetiska nordpoler mot varandra.

Vid första anblick är Nevomos magrailteknik besläktad med de befintliga maglevtågen, som i t.ex. Japan susar mellan storstäderna i imponerande hastigheter.
Men maglevtågen – en sammandragning av ”magnetisk levitation” – kan inte köra på vanliga skenor.
De kräver en särskild räls, vilket gör byggarbetet tidskrävande och anläggningskostnaderna astronomiska.
Med den nya lösningen smälter de två tågsystemen samman och förbättrar därigenom järnvägsinfrastrukturen.

En stor fördel med magrailtågen är att de rör sig helt utan rullmotstånd, vilket dels gör det möjligt att uppnå mycket höga hastigheter och dels minskar slitaget på tåg och spår.

Läs allt om detta och andra genombrott i Illustrerad Vetenskaps årsbok 2022

Illustrerad Vetenskaps årsbok 2022

Illustrerad Vetenskaps stora årsbok ger dig en levande överblick över hela året.
Se fram emot timtals med underhållning med årets mest lovande uppfinningar, viktigaste upptäckter och största dramer.

Boken är full av tankeväckande artiklar och fängslande bilder – du kan bland annat läsa om dessa nyheter:

• Jungfrufärd: historiens mest kraftfulla raket åker till månen
• Sabotage på djupet: Nord Stream-rör brister
• ABBA får digitala dubbelgångare
• Läkare löser gåtan om hemska covid-biverkningar
• Tekniken är den nya fotbollsstjärnan
• Forskarnas galna plan: vi fryser om polerna
• Djur med supersinnen är människans allierade i krig
• Historisk bild avslöjar Vintergatans svarta hål
• Världens största flygplan reser sig ur askan
• Framtidens soptipp: robotar tar hand om skräpet

Beställ din årsbok i dag och få en kalender för 2023 kostnadsfritt!