2018 - Året som gick i vetenskapens värld
2018 var ett fantastiskt år för vetenskapen med genombrott inom forskningen som kommer att sträcka sig långt in i kommande generationer. Forskare har odlat fungerande hjärtvävnad från blodprov, kommersiell rymdfart tog oss närmare kolonisering av främmande planeter och den första talande artificiella intelligensen som inte går att skilja från en människa har skapats.
JÄTTERAKET SKICKAR FORDON I OMLOPP
Ett öronbedövande vrål från 27 starka raketmotorer som tänds samtidigt sprids över Cape Canaveral i Florida , USA.
Motorerna lyfter den gigantiska raketen Falcon Heavy från avfyringssramp 39A – samma ramp som användes till Saturn V-raketen som 1969 tog de första människorna till månen.
Raketen accelererar snabbt mot himlen. Efter bara en minut är hastigheten drygt 1000 kilometer i timmen. Två och en halv minut efter uppskjutning är raketen 60 kilometer upp i luften och de båda hjälpraketerna som sitter på vardera sidan av huvudraketen har gjort sitt.
Raketerna kopplas loss och faller ned mot jorden. Resten av Falcon Heavy fortsätter uppåt. På en höjd av 90 kilometer är motorn i den nedersta delen av den centrala raketen utbränd och ett annat raketsteg tar över. Kort därefter är den översta delen av raketen, inklusive lasten i form av en använd röd sportbil, ute i rymden.
Uppskjutningen är en succé och jublet bryter ut hos det privata amerikanska företaget SpaceX som har byggt Falcon Heavy.
Hela historien i Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2018
I äkta hjärtvävnad växer tunna rörstrukturer (grönt) in i muskeln (rött). Forskarna uppnår samma resultat i konstgjort hjärtvävnad.
STRÖM GÖR CELLER TILL KONSTGJORT HJÄRTA
En blott fem millimeter lång, maskliknande vävnad drar sig samman rytmiskt.
Vävnaden är upphängd mellan två elastiska plaststavar och liknar inte alls ett hjärta. Ändå är cellklumpen det närmaste hittills som forskare har kommit att skapa ett mänskligt hjärta i laboratoriet.
Även om vävnaden har utseendet emot sig påminner strukturen förvånansvärt mycket om muskelcellerna i ett riktigt människohjärta, både till uppbyggnad och funktion. I förhållande till storleken slår det lilla muskelknippet med nästintill samma kraft som den äkta varan.
Cellerna är uppbyggda på samma sätt som i ett riktigt hjärta och musklernas rytmiska sammandragningar styrs av samma gener och biokemiska processer som får hjärtat att slå i bröstet på en människa.
Likheterna gör vävnaden idealisk för att studera allvarliga hjärtsjukdomar och hur ny medicin ska utformas för att göra sjuka hjärtan friska igen.
De små, hjärtlikna strukturerna kan snabbt produceras i stort antal så att forskarna kan jämföra hur olika typer av läkemedel fungerar.
Dyk ned i framtidens medicin som skapas i dag i Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2018
ARTIFICIELL INTELLIGENS HÄRMAR MÄNNISKOR
"Hej, vad kan jag hjälpa till med?"
"Jag ringer för att boka en klipptid för min klient. Hm, jag tänker någon gång den 3 maj."
"Ja, ge mig en sekund bara."
"Mm-hm."
I maj klarade en robot för första gången en verbal version av det så kallade Turingtestet när Google demonstrerade sin nya personliga assistent, Duplex.
Inför en överraskad publik beställer roboten klipptider och bokar bord på kinesiska restauranger – allt via telefon.
Turingtestet – som togs fram av den engelske matematikern och filosofen Alan Turing – ska avgöra om en dator uppvisar förmågan att tänka: Om en människa inte kan avgöra om han eller hon kommunicerar med en dator eller en annan människa kan datorn enligt Alan Turing sägas vara intelligent.
En viktig detalj som bidrar till att göra Duplex mer mänsklig är "hm-hm"-ljud, som försäkrar personen i andra änden om att kunden fortfarande är kvar och väntar på nästa upplysning.
Illusionen är så pass bra att Duplex samtalspartner inte upptäcker att de talar med ett datorprogram.
Programmet lyckas till och med förstå brytningar. Till exempel är brytningen hos den kinesiska restaurangpersonalen inget hinder för Duplex förståelse och flytande kommunikation.
Artificiell intelligens är inte längre science fiction!
Allt om genombrottet i Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2018
Artificiell intelligens har varit på gång i decennier
1950
ALAN TURING utvecklar det så kallade Turingtestet som sätter målet för jakten på artificiell intelligens.
1956
ARTIFICIELL INTELLIGENS blir en akademisk disciplin och flera institut startas.
1968
"RYMDRESAN ÅR 2001" med den talande roboten HAL 9000 sprider idén om artificiell intelligens.
1997
DEEP BLUE chockar världen genom att besegra den ryske stormästaren i schack, Garri Kasparov, 3,5-2,5.
2002
ROBOTDAMMSUGAREN ROOMBA blir den första kommersiellt framgångsrika roboten för hemmet.
2011
IBM’S WATSON besegrar människor i tv-frågesporten "Jeopardy!". Watson förstår ordlekar och gåtor.
2014
GOOGLE utvecklar en 100-procentigt självkörande bil som navigerar med hjälp av ett intelligent program.
2018
DUPLEX LANCERES är det första programmet som klarar talversionen av Turingtestet.
Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2018
Vilket år!
2018 bjöd på ett överflöd av nya upptäckter, vetenskapliga genombrott och händelser som utan tvekan kommer att få stor betydelse i framtiden.
Vi har samlat de bästa vetenskapliga händelserna i årsboken och du kan bland annat glädja dig åt att läsa om årets upptäckter i rymden, årets medicinska genombrott, årets tekniska bedrifter, årets dramatiska händelser, årets naturfenomener och årets uppfinningar.
Boken ger dig också en illustrerad översikt över året som gick med bilder från några av världens bästa fotografer.
I boken kan du bland annat läsa mer om:
- Artificiell intelligens härmar människan
- Celler tränas i att skapa ett konstgjort hjärta
- Ny teknik ska städa i världens oceaner
- Jätteraket skickar upp fordon i omlopp
- Tolv fotbollskillar från Thailand fångades i grotta
BESTÄLL NU
