Vulkantyper – Få en överblick över de olika vulkantyperna

Vulkantyper

Det finns flera olika vulkantyper

Vulkaner kan vanligtvis delas in i tre typer:

• Sköldvulkaner (shield volcano)
• Stratovulkaner eller skiktvulkaner (composite volcano)
• Sprickvulkaner (fissure vent)

Man kan säga att vulkaner i allmänhet är öppningar eller sprickor i jordytan, där magma, aska och gaser kan tränga ut.

Magma är smält sten från jordens inre och när den kommer upp till ytan, till exempel när en vulkan får utbrott, blir den till lava.

Generellt sett är det den flytande magmans innehåll av gaser och halvmetallen kisel som avgör vilken form vulkanen får och därmed vilken vulkantyp det blir.

Lättflytande magma bildar ofta breda och låga vulkaner som sköldvulkaner, medan de mer tjockflytande magmatyperna bildar högre vulkaner som stratovulkaner.

Läs mer om de olika vulkantyper nedan.

• Utseende: Bred och låg vulkan.
• Kännetecken: Lättflytande lava.
• Geografisk placering: Vid hetfläckar som Island och Hawaii eller under havsytan vid konstruktiva plattgränser, där de tektoniska plattorna rör sig bort från varandra och det skapas nytt land.
• Exempel på sköldvulkaner: Kilauea och Mauna Loa på Hawaii, Piton de la Fournaise på ön Réunion i Indiska oceanen och Skaldbreiður på Island.

Sköldvulkaner liknar en riddarsköld

Sköldvulkaner byggs upp av lättflytande magma, som rinner i högt tempo nedför sidorna och stelnar flera kilometer från den krater där lavan kom ut.

Det resulterar i en vulkan som liknar en riddarsköld, liggande med framsidan uppåt.

Sköldvulkaner känns igen genom att sidorna lutar minst inne vid mitten. Sidorna på en sköldvulkan har ofta en svag lutning och även de lägsta vulkanerna kan täcka en stor yta.

Illustration av en sköldvulkan

En av världens största sköldvulkaner är den aktiva Mauna Loa-vulkan på Hawaii.

Sköldvulkaner tillhör de vulkantyper som oftast får utbrott. Däremot är denna vulkantyp inte särskilt explosiv, vilket hänger ihop med att magman innehåller en mycket liten mängd vatten.

När vatten avdunstar till följd av magmans värme, sprängs klippor och berg i småbitar så att magman kan ta sig upp till ytan. Ju mindre vatten, desto svagare blir alltså explosionerna.

• Utseende: Kägelformad vulkan med branta sluttningar.
• Kännetecken: Trögflytande lava.
• Geografisk placering: Stratovulkaner uppkommer vid destruktiva plattgränser, där de tektoniska plattorna kolliderar, så att den ena trycks in under den andra och land försvinner.
• Exempel på stratovulkaner: Vesuvius som fick utbrott år 79 e.Kr. och förstörde den italienska staden Pompeji, Mayonvulkanen på Filippinerna och Momotombo i Nicaragua.

Stratovulkaner är tobleroneformade

Stratovulkaner ser ofta ut som de vulkaner barn ritar – med en brant topp och platta sidor. Därför kallas denna vulkantyp ibland också kägelvulkan.

Stratovulkaner (eller kägelvulkaner) känns främst igen på sin spetsiga, trekantiga form.

Dessutom kan stratovulkaner bli ganska höga, eftersom de byggs upp av flera lager av lava och aska.

Illustration av en stratovulkan

Den högsta stratovulkanen i världen, Ojos de Salado, ligger i Chile och är hela 6 887 meter hög.

Stratovulkanens tobleroneform bildas genom utbrott med trögflytande lavatyper, som har en hög halt av kiseldioxid.

Kiseldioxid är en metalloxid, som förkortas SiO2, som tillsammans med syre utgör större delen av jordskorpan.

Den trögflytande lavan i stratovulkanen gör att lavan flyter långsammare och därför stelnar redan när den är på väg nedför vulkanens sidor.

Stratovulkaner får sällan utbrott, vilket bland annat beror på att gamla lager av lava kan hålla tillbaka utbrott.

När stratovulkaner får utbrott är de dock mycket explosiva.

Det beror på att magman i denna vulkantyp innehåller mycket vatten. När vattnet avdunstar sprängs stenmassan ovanför i småbitar och vulkanen får utbrott.

Det mest kända exemplet på en stratovulkan i utbrott är Vesuvius i Italien, som år 79 begravde hela städer, bland annat Pompeji, i aska.

En stor del av världens stratovulkaner finns i Stilla havet, i det område som kallas ”eldringen”.

• Utseende: Plana sprickor i marken.
• Kännetecken: Lättflytande lava i sprickor som kan vara flera kilometer långa.
• Geografisk placering: Sprickvulkaner uppstår vid konstruktiva plattgränser, där de tektoniska plattorna rör sig bort från varandra och det skapas nytt land.
• Exempel på sprickvulkaner: Laki i Island, som är 25 kilometer lång och fick utbrott 1783.

Sprickvulkaner bildas av lättflytande lava

Sprickvulkaner är plana och lavan flyter ut genom en lång skreva eller spricka. Sprickvulkaner består alltså inte av en kanal av lava vid utbrott, som andra vulkantyper.

Sprickvulkaner bildas av lättflytande lava i områden där två kontinentalplattor rör sig från varandra i en spridningszon. Sprickvulkaner kan därför bli flera kilometer långa.

Illustration av en sprickvulkan

Ett exempel på en sprickvulkan i utbrott ägde rum den 19 mars 2021, då en spricka öppnades på Island söder om Fagradalsfjallsvulkanen i Geldingadalirdalen.

Det var det första vulkanutbrottet i området på 815 år.