Supervulkaner
Det går inte att se när man blickar ut över den tio mil långa och tre mil breda Tobasjön på ön Sumatra i Indonesien, men under det lugna vattnet döljs en supervulkan som för cirka 75 000 år sedan gav upphov till en global nedkylning av planeten.
På bara två–tre veckor slungade supervulkanen upp omkring 2 800 kubikkilometer material – motsvarande två gånger Mount Everests massa – i luften.
Bara mängden aska, som beräknas till 800 kubikkilometer, räckte för att begrava vår del av världen under nästan 20 meter höga, kvävande högar.
Lyckligtvis är stora utbrott av det här slaget väldigt sällsynta. Man tror att supervulkaner i genomsnitt får utbrott bara en gång per 100 000 år.
Men kanske behöver vi snart förbereda oss inför ett nytt utbrott av en slumrande domedagsvulkan. Ny forskning visar nämligen att en av världens farligaste supervulkaner har börjat röra på sig.
Magman i Flegreiska fälten kan vara nära att nå en punkt där gastrycket blir kritiskt. I slutändan kan denna process leda till ett utbrott. Giovanni Chiodini, ledande vulkanforskare på Institutet för geofysik och vulkanologi vid Universitetet i Bologna
Vad är supervulkaner?
Supervulkaner skiljer sig från vanliga vulkaner på så vis att de är enorma kratrar som ligger begravda djupt nere i marken. Det är därför supervulkanernas utbrott är så kraftiga att de exploderar och ofta bara lämnar efter sig en vulkansjö.
Det finns enorma underjordiska supervulkaner överallt på planeten och vi har troligen ännu inte upptäckt dem allihop. Den största supervulkanen ligger begravd i amerikanska Yellowstone National Park. Dess senaste utbrott inträffade för 640 000 år sedan.
Vulkaner kategoriseras utifrån sin explosivitet på den så kallade VEI-skalan (volcano explosivity index). Den går från noll till åtta, och vulkaner som orsakar utbrott som räknas som en sjua eller en åtta kallas supervulkaner.
Forskarna vet inte exakt vad det är som orsakar supervulkanernas utbrott, men en teori är att utbrotten inträffar när den underjordiska vulkanens tak blir så försvagat av antingen tryck eller skakningar att magman kan tränga igenom.
Så sprider supervulkaner död och förödelse
Supervulkanernas farligaste vapen är aska och svavel, som har potential att mörklägga himlen och stänga ute solens strålar. Ett utbrott kan få planetens temperatur att sjunka dramatiskt i flera år.

Askmoln stänger ute solens strålar
En askpelare reser sig från vulkankratern och sprids med vinden. Askmolnet förmörkar himlen och stänger ute solljuset.

Jetströmmar sprider svavelsyra över hela planeten
I stratosfären omvandlas svavelpartiklar till svavelsyra i form av aerosoler och sprids globalt med jetströmmar.

Aerosoler kyler planeten
Aerosolerna reflekterar solljuset bort från jorden och får planetens genomsnittliga temperatur att sjunka med upp till tio grader.
Varför är supervulkaner farliga?
När en supervulkan får ett utbrott pumpar den upp minst 1 000 kubikkilometer magma ur marken och slungar gasfyllda askpelare till 25 kilometers höjd.
Luftlagren på den höjden räknas till stratosfären, från vilken askpartiklar och den giftiga gasen svaveldioxid kan spridas.
Eftersom det inte bildas särskilt mycket nederbörd i så höga luftlager kan det vulkaniska materialet hålla sig svävande under lång tid och förs därmed till större delar av planeten med jetströmmarna. Det ställer till det för klimatet.
Svaveldioxidens aerosoler, små droppar av svavelsyra, kan bli hängande i atmosfären i flera år. Eftersom de fungerar som pyttesmå, ljusspridande speglar reflekterar de solljuset, som då inte når ner till jorden. Resultatet blir en dramatisk temperatursänkning.
Utbrott från supervulkaner får extra stor inverkan på planetens klimat när de inträffar i tropikerna.
Där reflekterar nämligen inte bara det vulkaniska materialet stora mängder solljus, utan sprids även lättare till båda halvkloten, vilket förstärker den nedkylande effekten.

Supervulkanernas senaste megautbrott
Det går ofta lång tid mellan supervulkanernas utbrott, särskilt sådana som påverkar hela planeten.
Tauposjön, Nordön, Nya Zeeland
När: 26 500 år sedan
Tobasjön, Sumatra, Indonesien
När: 75 000 år sedan
Tauposjön, Nordön, Nya Zeeland
När: 340 000 år sedan
Yellowstone, USA
När: 640 000 år sedan
Long Valley Caldera, USA
När: 760 000 år sedan
Supervulkan pyr under Italien
Djupt begravd under den italienska miljonstaden Neapel ligger supervulkanen Flegreiska fälten – Campi Flegrei, ”brinnande fälten”, som de kallas i Italien. Den fick sitt senaste utbrott år 1538, men det var inte så kraftigt att det medförde någon global temperaturförändring.
Om man ska tro en grupp italienska forskare riskerar emellertid den slumrande supervulkanen snart att sätta inte bara Italien, utan stora delar av planeten i brand.

Flegreiska fälten är en supervulkan som omfattar ett cirka 13 kilometer stort område med omkring 24 kratrar. En av kratrarna är Solfatara, som ofta släpper ut ånga och svavelhaltiga dunster.
Sedan 1950-talet har den italienska supervulkanen visat tecken på att vakna, och år 2005 kunde forskare på Institutet för geofysik och vulkanologi vid Universitetet i Bologna i Italien mäta att trycket i supervulkanens magmasoppa hade börjat stiga.
Om trycket blir tillräckligt högt kan locket på den underjordiska supervulkanen skjutas av som en champagnekork och ge upphov till ett utbrott med globala konsekvenser.
”Vi påpekar att magman i Flegreiska fälten kan befinna sig nära en punkt där gastrycket blir kritiskt. I slutändan kan denna process leda till ett utbrott,” skrev vulkanforskaren Giovanni Chiodini i studien, som publicerades i tidskriften Nature år 2016.
Forskarna är oense om när ett eventuellt utbrott kan komma att inträffa. Det kan ske om bara några årtionden eller om hundratals år.
Säkert är dock att en intensifierad övervakning av supervulkanen är en god idé, så att inte bara Italien utan hela världen kan förbereda sig inför en eventuell vulkanvinter.
Världens största supervulkaner
Det finns minst 20 supervulkaner under jordens yta – och sedan har vi alla dem som vi ännu inte har upptäckt.
Här kan du se de största supervulkanerna vi känner till.
5. Tauposjön, Nya Zeeland
Supervulkanens senaste megautbrott: 26 500 år sedan

Supervulkanens magmakammare beräknas vara mellan sex och åtta kilometer bred.
Varje år besöker 1,2 miljoner människor Nya Zeelands största sjö Taupo, men för 27 000 år sedan hade den ännu inte bildats.
På den tiden tornade i stället en jättelik vulkan upp sig i området. När vulkanen fick ett utbrott kollapsade vulkankratern och bildade den supervulkan som nu döljer sig under den vackra turistattraktionen.
Utbrottet förändrade nästan hela Nordön i grunden, och på öar över 100 mil bort föll aska i centimetertjocka lager.
Sedan supervulkanen bildades för 27 000 år sedan har den fått 28 utbrott. Forskarna bedömer att Tauposjön är en av de mest troliga kandidaterna till jordens nästa kolossala vulkanutbrott.
Det senaste större utbrottet inträffade år 180, då supervulkanen spydde ur sig 100 kubikkilometer material.
Utbrottet har på senare tid bara överträffats av det berömda Tamborautbrottet i Indonesien år 1815, som gjorde att stora delar av världen fick en årslång vinter.
4. Tobasjön, Indonesien
Supervulkanens senaste megautbrott: 75 000 år sedan

Tobasjön, som är tio mil lång och tre mil bred, antas vara världens största vulkansjö.
Tobasjöns senaste utbrott bedöms av forskare vara det största vulkanutbrottet på två miljoner år.
Tobautbrottet pumpade ut över 2 800 kubikkilometer magma ur vulkanen, av vilka 800 kubikkilometer slungades ut i form av aska, som spreds ända till Arabiska havet.
Strömmen av gas och lava förstörde på kort tid en yta som var något större än Skåne, Blekinge och Halland tillsammans.
Supervulkanen slungade upp tio miljoner ton svavel i atmosfären. Forskarna bedömer att utbrottet fick den globala temperaturen att sjunka drygt tre grader.
3. Valles Caldera, USA
Supervulkanens senaste megautbrott: 1,2 miljoner år sedan
Valles Caldera uppstod till följd av två jättelika utbrott för 1,7 respektive 1,2 miljoner år sedan.
Utbrotten fick magmakammaren att kollapsa, vilket bildade en krater som i dag sträcker sig 22 kilometer genom Jemez Mountains i den amerikanska delstaten New Mexico.
Valles Caldera är en av de äldsta supervulkaner vi känner till. Trots det visar mätningar att den slumrande jätten fortfarande är aktiv.
Huruvida den fortfarande skulle kunna spy ur sig så mycket som 50 kubikkilometer aska och magma, som vid utbrottet för 1,2 miljoner år sedan, vet emellertid forskarna inte.
2. Long Valley Caldera, USA
Supervulkanens senaste megautbrott: 640 000 år sedan
När supervulkanen Long Valley Caldera bildades för 760 000 år sedan spydde vulkanen ur sig 500 kubikkilometer glödhet aska i ett enormt utbrott och avlagrade den berömda formationen Bishop Tuff.
Utbrottet var så kraftigt att magmakammaren under vulkanen nästan kollapsade, vilket skapade en 1 000 meter djup vulkankrater.
Sedan dess har vulkankratern höjt sig; i dag befinner den sig på 2 000–2 600 meters höjd.
Long Valley Caldera har inte haft något megautbrott sedan supervulkanen bildades för 750 000 år sedan, men sedan 1980-talet har det förekommit en rad kraftiga jordskalv, vilket har fått flera geologer att befara att ett nytt stort vulkanutbrott kan vara nära förestående.
1. Yellowstone, USA
Supervulkanens senaste megautbrott: 640 000 år sedan

År 2018 upptäckte en grupp forskare att det finns två magmakammare under supervulkanen i Yellowstone.
Grand Prismatic Spring är USA:s största varma källa och den tredje största i hela världen.
Den berömda källan är en av de mest besökta turistattraktionerna i Yellowstone National Park, men under det varma vattnet döljer sig en supervulkans magmakammare.
Supervulkanen fick sitt senaste utbrott för 640 000 år sedan. Enligt forskarnas bedömning skulle ett liknande utbrott i dag döda uppemot 90 000 människor och göra två tredjedelar av USA obeboeligt.
Lyckligtvis pekar studier av supervulkanen i Yellowstone på att ett sådant utbrott kommer att äga rum tidigast om 90 000 år.