Den gigantiska supervulkanen under nationalparken Yellowstone i USA drivs av helt andra geologiska krafter än forskare hittills trott. Det tyder nya datorsimuleringar på.
Hittills har hypotesen varit att supervulkanens källa är en hetfläck – en magmakanal som går ända in till jordens kärna.
En hetfläck är exempelvis orsaken till vulkanismen på Hawaii, där den har skapat ögruppen vid ett utbrott. Eftersom Stillahavsplattan rör sig österut har varje utbrott skapat en ny ö.
På samma sätt ser det på ytan ut som att supervulkanen i Yellowstone under många miljoner år har flyttat sig, men man har aldrig lyckats hitta en hetfläck med hjälp av seismologiska mätningar.
Nya datorsimuleringar, som gjorts av geologer vid University of Illinois i USA, förklarar varför: det finns helt enkelt ingen hetfläck. I stället stämmer en annan hypotes bättre med den seismologiska datan.
Enligt forskarna är källan en gammal tektonisk platta som för 200 miljoner år sedan sköts in under den nordamerikanska plattan.
På sin väg ned i jordens mantel drar den gamla plattan – som kallas Farallonplattan – en annan platta med sig i djupet, nämligen den lilla Juan de Fuca-plattan.
Samtidigt dras magma från manteln med österut, och det är den magman som kan stiga upp mellan brottstycken av Juan de Fuca-plattan och utlösa kolossala vulkanutbrott.
En supervulkan karakteriseras av att den kan spy ut över 1000 kubikkilometer aska i ett enda utbrott.
Senaste gången vulkanen under Yellowstone visade tänderna var för 640000 år sedan, då den blåste av hela toppen och spred 330 kubikkilometer aska över hela Nordamerika
Magma samlas under supervulkan
En liten tektonisk platta, som kallas Juan de Fuca-plattan, spricker när en gammal platta drar den med i djupet. Mellan brottstyckena väller magma upp.
