Isländsk vulkan lamslog världen

Inställt. Inställt. Inställt. På bara några timmar stannar flygtrafiken upp, och flygplats efter flygplats i norra Europa stänger. Orsaken är en isländsk vulkan, lyder beskedet till förundrade passagerare.

Vulkanens namn är inte lätt att uttala, men snart hörs namnet Eyjafjallajökull i alla nyhetsmedier. Vulkanen har haft ett mindre utbrott i mars, men det är först när den inleder ett nytt och betydligt kraftigare utbrott i mitten av april som den på allvar gör sig bemärkt i hela världen.

Det gör den i gengäld desto mer, för Eyjafjallajökull slungar nu tonvis av små vassa askpartiklar många kilometer upp i atmosfären.

En kraftig nordvästvind i de höga luftlagren sänder askmolnet rakt ned mot Europa, där koncentrationen av aska uppskattas vara så stor att den är en fara för flygsäkerheten.

Luftfartsmyndigheter i land efter land beslutar därför att förbjuda all flygning, och de backas upp av piloterna, som har stor respekt för vulkanens aska.

I flera fall har aska fått motorer att stanna, och upptäcker en pilot att han har kommit in i ett askmoln, lyder den stående ordern: ”Vänd så snabbt du kan, dra av på gasen och sök dig nedåt!”

En normal vardag genomförs cirka 28000 flygningar med civila trafikflygplan i Europa, och om någon skulle tvivla på flygtrafikens betydelse, kommer de följande dagarna att demonstrera den, för tusentals och åter tusentals passagerare blir strandsatta.

Även om det är växlande områden av Europa som drabbas av askmolnet, blir problemen snart kännbara i hela världen, för inte heller de amerikanska planen till och från Europa kan landa eller lyfta. Då problemen är som störst, är en tredjedel av all flygtrafik i världen lamslagen.

VIDEO: Se askmolnet på nära håll:

Askmolnet från Island innebär i gengäld gyllene dagar för trafiken på land. Bussföretag hämtar strandsatta passagerare från Sydeuropa, och tågen går med extrainsatta vagnar. ”Det är som julrusning, fast värre”, säger tågpersonalen.

Vissa flygresenärer är så desperata att de betalar förmögenheter för att åka taxi från Paris till Köpenhamn, och i Storbritannien beslutar man att skicka fartyg ur brittiska flottan till Spanien för att hämta hem sina medborgare.

På det hela taget visar askmolnet hur beroende vi blivit av flygtrafiken och inte bara för transport av människor. Flera transplantationer av benmärg får skjutas upp, för att benmärgen inte hinner fram, och i Kenya ser bönder sina blommor ligga och vissna på flygplatsen – de blommor som normalt säljs till europeiska konsumenter.

Flygbolagen

Flygbolagen får snabbt kritik för det sätt på vilket de behandlar drabbade passagerare.

Enligt EU:s regler skall passagerare få kost och logi, om en flight ställs in, men bolagen börjar rucka på reglerna, då det rör sig om så många människor – deras argument är att de inte har råd att följa reglerna.

”Vi har behandlats sämre än vårt bagage”, säger de passagerare som tvingas övernatta med väskan som huvudkudde.

Under den veckolånga askkrisen visas dagligen kartor över var askmolnet förväntas ligga.

Kartorna skapas av Eurocontrol, som har ansvar för säkerheten i luften. De bygger på de 3D-datormodeller som utvecklades redan 1986 för att beräkna spridningen av det radioaktiva molnet från det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl.

Det rör sig om en matematisk modell, som bygger på beräkningar i stället för mätningar, och det leder till kritik, men inledningsvis står myndigheterna fast – deras argument lyder att de matematiska modellerna är den bästa grund man har att stå på.

Efter några dagar med lamslagen flygtrafik får ett par flygbolag emellertid tillstånd att utföra testflygningar utan passagerare, och då en noggrann granskning av flygplanen inte avslöjar några tecken på skador, beslutar sig de europeiska trafikministerierna för att ändra sina regler.

De inför en ny uppdelning av luftrummet i tre zoner: en zon utan aska, en zon där det finns en aning aska i luften – upp till 0,002 gram per kubikmeter – och en zon med så mycket aska att flygning är förbjuden.

Man måste söka särskilt tillstånd för att få lov att flyga i zonen med lite aska, och efter varje flygning skall flygplanet inspekteras noga.

Ingen av flygningarna i den nya zonen orsakar dock några problem, och efter några dagar börjar även vädret samarbeta: vinden för askan bort från Europa, och den 22 april är trafiken i luften nästan normal igen.

Då har askan dock hunnit skapa den största kris som luftfarten upplevt sedan andra världskriget. Flygbolagen slickar sina sår och beräknar sin totala förlust till nästan två miljarder dollar.

102 000 inställda flyg

Under en normal vardag startar och landar flygplan 28000 gånger i Europa.

Under de dagar då Eyjafjallajökull fyller luftrummet med aska, genomförs sammanlagt 102421 färre flygningar än normalt.

Botten nås den 17 och 18 april med endast cirka 5000 ­dagliga flygningar i Europa. Siffrorna kommer från Eurocontrol, organisationen som är ansvarig för säkerheten i det europeiska luftrummet och varje dag registrerar alla flygavgångar.