I en och en halv månad har den isländska berggrunden vid Reykjavik bubblat upp magma i ett anmärkningsvärt stabilt utbrott.
Men under helgen runt den första maj lade utbrottet plötsligt in en högre växel och sprutade upp en lavapelare på 300 meter i luften från den största kratern vid dalen Geldingadalir.
Lavafontänen följer ett mönster som antyder att utbrottet kan vara i 100 år.
Lavapelare kopierar gammalt mönster
Lavapelaren syns från Reykjavik som ligger 27 kilometer bort och ett regn av lava tände bränder på andra platser i bergslandskapet på den så kallade Reykjaneshalvön.
VIDEO: Se utsikten från Reykjavik här
Bränderna kan emellertid också ha uppstått till följd av att magman har brutit fram på fler platser på halvön, vilket myndigheter nu undersöker.
Sedan dess har utbrottet ändrat karaktär, så att explosiva lavapelare följs av perioder med låg aktivitet i kratern.
Mönstret kan tyda på att utbrottet är en trogen kopia av det senaste utbrottet i området, som ägde rum för 800 år sedan.
I så fall får islänningarna se till att beväpna sig med tålamod, för magman kan fortsätta att stiga under 100 år i små, spridda utbrott, vilket geologiska undersökningar har visat hände senast lavan flödade på Reykjanes.
På Island oroar sig emellertid inte vulkanexperter – vulkanologer och geologer – för utvecklingen. Utbrottet uppför sig nämligen i stort sett som experterna förutspådde när berggrunden började skälva i mars.
Däremot har utbrottets stabilitet hittills väckt undringar, eftersom den inte har stått i proportion till den omfattande seismiska aktiviteten före utbrottet.
Om magman har brutit fram på flera platser är även det tecken på att utbrottet utvecklas som väntat.
Magma stiger från magmakammaren (3) och bildar olika så kallade intrusioner (1,2, 4-7), som antingen borrar sig igenom jordlagren eller sipprar in mellan dem, där magman vanligtvis stelnar. En särskild typ av intrusion, så kallad lakkolit (1), kan höja markytan och om trycket är tillräckligt högt även bryta igenom den.
Nya utbrott kan vara på väg
Lavafontänen kan faktiskt vara ett tecken på att utbrottet är på väg att lugna sig, berättar en professor i vulkanologi för RÚV, isländska statsmedia.
Ett utbrott på Reykjaneshalvön bildar nämligen en tunn lavaström som ett resultat av den lokala berggrunden av stenarten basalt. Den typen av magma kan inte lika lätt samla samma tryck på vägen upp och utlöser därför inte samma explosioner som andra stenarter.
Men när utbrottet avtar rinner lavan undan långsammare och stelnar därför till en propp på markytan. När trycket av gas i magman nedanför blir för stort, skjuter lavan upp som en fontän.
Enligt experter har vi högst sannolikt bara sett början. De förutspår att nya utbrott kommer att bryta fram i flera hundra år och av avråder invånarna från att tro att det värsta är över.