Förstå supervulkaner på två minuter: Domedag lurar under marken
Ett enda supervulkanutbrott räcker för att jorden ska drabbas av en flera år lång vinter med mörker, kyla och giftigt regn. Nu ska ett tre kilometer djupt borrhål lära forskarna att slå larm i tid.

Ett moln av aska stiger upp i luften och skymmer solen. Senast en supervulkan fick ett utbrott var för 74 000 år sedan.
PROBLEMET:
Skakningar utlöser enorm explosion
När supervulkanen Toba i Indonesien fick ett utbrott för 74 000 år sedan kastades 2 800 kubikkilometer material upp i luften och skymde allt solljus i sex till åtta år.
Supervulkaners utbrott är svåra att förutsäga eftersom de inte är konformiga som vanliga vulkaner, utan har en mer utsträckt magmakammare.
Forskarna vet inte vad det är som utlöser utbrotten, men teorier tyder på att berggrunden ovanför magmakammaren spelar stor roll.
Magman stiger sakta och trycker mot ”taket”, och om det försvagas av exempelvis skakningar kan den bryta igenom. Då får vulkanen ett utbrott.
SKRÄCKSCENARIOT:
Supervulkan stänger ute ljus och värme
Experter har räknat på vad som skulle hända om supervulkanen Yellowstone i USA skulle få ett utbrott. Två miljoner ton svavel skulle kastas fem mil upp i atmosfären och efter två-tre veckor skulle planeten omges av vulkaniska gaser.
Mörkret skulle medföra globala temperatursänkningar på upp till 20 grader. När Yellowstone senast fick ett utbrott, för 2,1 miljoner år sedan, ledde det till en tusenårig period av låga temperaturer.
Ett liknande utbrott i dag skulle kunna döda 90 000 människor och göra två tredjedelar av USA obeboeligt.