Vulkan vulkanutbrott

Forskare: Världen är inte förberedd på supervulkanutbrott

Mänskligheten är hopplöst oförberedd om ett massivt vulkanutbrott inträffar. Och det kan ske när som helst, visar ny studie.

Mänskligheten är hopplöst oförberedd om ett massivt vulkanutbrott inträffar. Och det kan ske när som helst, visar ny studie.

Shutterstock

Medan vi investerar miljontals kronor i asteroidskydd mot hot utifrån, så förbiser vi de vulkaniska hoten från vår egen planets inre.

Detta dystra besked kommer från flera forskare vid University of Cambridge som har publicerat en ny studie i Nature.

De har undersökt hur ofta så kallade supervulkanutbrott äger rum. Ett vulkanutbrotts styrka mäts enligt VEI-skalan (Volcanic Explosivity Index), som går från 1 till 8 och en vulkan som uppgår till 8 på skalan uppstår cirka en gång vart 50 000:e år.

Utbrottet i Tonga i januari i år var en sexa på skalan och uppstår med 50-100 års mellanrum. Det är därför det största utbrottet som någonsin registrerats med instrument.

hunga tonga satellit vulkan utbrott

Tongavulkanen, egentligen döpt till Hunga-Tonga-Hunga-Ha'apai, fick ett utbrott i januari 2022 och det är det största vulkanutbrottet som någonsin mätts med instrument. Det var så våldsamt att det kunde observeras från rymden. Bilden har tagits från en satellit, när askmolnet sprids som en ring.

© NOAA

Tongavulkanen spydde ut sten, aska och annat material med en total volym på tio kubikkilometer.

Dessutom skapade den så stora tryckvågor att de gick flera gånger runt jorden och skapade ett askmoln, som hade kunnat täcka halva Frankrike.

"Tongautbrottet var den vulkaniska ekvivalenten till en asteroid som precis missar jorden, och det borde ge oss en tankeställare", säger Lara Mani, forskare i studien, i ett pressmeddelande.

Iskärnor skvallrar om frekvens

I den nya vulkanstudien har forskare gått igenom senare forskningsartiklar, som uppskattar större vulkanutbrotts frekvens genom att analysera spår av svavelspetsar i gamla iskärnor.

Då upptäckte gruppen att utbrott på den sjunde nivån, som är 10 till 100 gånger större än Tongaexplosionen, kan förekomma med 625 års mellanrum – dubbelt så ofta jämfört med var man tidigare har räknat med.

Den senaste sjuan ägde rum 1815 i Indonesien, där drygt 100 000 människor omkom omedelbart till följd av utbrottet. Samtidigt minskade den globala temperaturen med en grad, vilket gick ut över jordbruket och gav upphov till hungersnöd, våldsamma uppror och epidemier.

I en värld där vi är åtta gånger fler människor kan följderna bli katastrofala om ett vulkanutbrott på sjunde nivån drabbar världen.

vulkan utbrott island

I början av augusti i år var vulkaner på Island aktiva igen. Det sker ofta och bilden är från ett utbrott 2021.

© Tanya Grypachevskaya/Unsplash

Det är inte för sent än

Det finns mycket vi kan göra för att förutspå och kontrollera förstörelsens omfång efter enorma vulkanutbrott, konstaterar forskarna.

Först och främst måste vi lokalisera alla vulkan som kan klassificeras som sjuor eller mer på skalan. För ögonblicket känner vi bara till 97 utbrott inom de senaste 60 000 åren.

Massvis av farliga vulkaner som vi inte känner till, kan alltså gömma sig världen över – exempelvis under havet.

Därefter måste vi bli bättre på att övervaka de vulkaner vi faktiskt känner till. I dag är det mycket få vulkaner som har en seismometer placerad i närheten. Och bara en tredjedel av dem är införda i internationella databaser.

Dessutom efterlyser forskarna specifika vulkanövervakningssatelliter samt studier av huruvida vi kan manipulera underjordiska magmafickor, så att de inte blir för våldsamma om de får ett utbrott.

Till sist måste det investeras mer i vulkaningenjörskonst, som kan utveckla medel för att motverka de aerosoler, som frisätts vid ett massivt utbrott och som kan leda till en "vulkanvinter".

"Direkt påverkan av vulkanisk aktivitet kan tyckas otänkbart, men det gjorde även att ändra asteroiders riktning innan NASA Planetary Defense Coordination Office bildades 2016", avslutar Lara Mani.

"Risken för ett massivt utbrott som förstör globala samfund är avsevärd. Den nuvarande underinvesteringen i att reagera på risken är oförsvarlig."