Etna glider ned i havet och en jättekollaps hotar

Etna är fruktad för sina utbrott, men nya mätningar visar att gravitationen är ännu farligare. Vulkanen glider ryckvis mot havet på grund av sin egen vikt. Om den kollapsar kan det utlösa en tsunami med 100 meter höga vågor.

Ett berg av stenmassa rasar ned i vattnet. Havsbottens konsistens omvandlas till en gelaktig massa av det massiva trycket och botten glider i väg hundratals kilometer.

Det våldsamma skredet orsakar en tio våningar hög tsunami som drabbar tre kontinenter.

Katastrofen inträffade för 8 000 år sedan då en stor del av den sicilianska vulkanen Etna gled ned i havet.

Nu visar nya mätningar att Etnas sydöstra flank hotar att kollapsa, störta i havet och skapa en tsunami i samma storleksordning. I sådana fall kan hela Sydeuropa översvämmas på 15 minuter.

Ljudmätare på havsbotten har i en ny studie registrerat att Etna har glidit fyra centimeter på lite drygt en vecka, på grund av att gravitationen är på väg att slita itu den eldsprutande jätten.

Risken har visat sig vara större än forskarna hittills har trott. Gravitationens dragkraft är nämligen betydligt starkare än magman i vulkanens inre som pressar sidorna utåt, vilket har varit den rådande teorin.

Forskare varnar för att underskatta risken för en tsunami och vill etablera ett nätverk av mätare på havsbotten, som kan slå larm om en kommande kollaps.

Etna skapade jättetsunami för 8 000 år sedan

För cirka 8 000 år sedan hade vulkanen Etna ett stort utbrott. Utbrottet utlöste en lavin som skickade ned sex kubikkilometer bergmassa och jord i vattnet i 300 km/h. Det motsvarar ett lager som täcker hela Manhattan och är högt som Empire State Building. Lavinen skapade en tsunami med 40 meter höga vågor. På tre timmar rörde sig vågorna genom Medelhavet i över 700 km/h och träffade till slut Syriens kust nästan 2 000 kilometer bort.

Tsunamin har kartlagts av italienska forskare som har undersökt havsbotten upp till 20 kilometer från Siciliens kust. De har hittat materia som tyder på ett enormt jordskred. Dateringen av materian överensstämmer med andra studier som har visat på en jättetsunami i Medelhavet.

Jordplattor gör Etna hyperaktiv

Ända sedan Etna fick utbrott första gången för knappt 600 000 år sedan har det nästan konstant kokat i kratern.

Vulkanens höga aktivitetsnivå beror på att den ligger ovanpå en så kallad subduktionszon, där den afrikanska och den eurasiska kontinentalplattan möts. Afrika knuffar sig bokstavligen in under Europa med omkring två centimeter per år.

Eftersom tryck och temperatur blir så höga nere i marken smälter den afrikanska plattan och magma stiger mot ytan. Magman är så tjock att gaser har svårt att slippa ut. Därför släpps magman ut med explosiv kraft när det till slut händer.

Vissa geologer tror dessutom att Etna ligger rakt ovanför en så kallad hetfläck – det vill säga att det stiger upp varm materia från jordens inre som blandar sig med den magma som bildas vid subduktionszonen. Denna dynamik bidrar till att göra vulkanen ännu mer aktiv.

Det värsta utbrottet i modern tid ägde rum i mars 1669. Då drabbades den italienska kuststaden Catania, som ligger 15 kilometer från vulkanen, av enorma floder av lava.

Totalt rann det lava ned för Etnas sidor med en volym på omkring 64 000 kubikmeter. Utbrottet varade i fyra månader och totalt 14 mindre städer förstördes nära Siciliens kuster.

Magma ger Etna växtvärk

Magma från jordens inre kommer ut ur vulkanen. Magman kyls ned och lägger sig sedan som ännu ett berglager. Vikten från den nedkylda magman pressar vulkanen nedåt och tvingar ut dess flanker.

Gravitations­kraften drar i Etna

Gravitationen sliter i Etna, som vilar på en sluttning som går ned i havet utanför Sicilien. Gravitationskraften kombinerad med den ansamlade magman gör att vulkanen blir instabil och glider mot havet.

Tektoniska plattor river loss flanker

Där Etna står är den afrikanska kontinentalplattan på väg in under den eurasiska plattan. Ibland sker rörelsen ryckvis. Det innebär att hela sydöstra flanken av Etna kan slitas loss och snabbt dras mot havsbotten.

Kollaps är farligare än utbrott

Etnas utbrott är fruktade, men forskare har kommit fram till att vi faktiskt bör vara mer oroliga för att vulkanen kollapsar. Det bubblande inre och placeringen på gränsen mellan två tektoniska plattor gör den instabil.

Geologen John Murray har studerat den aktiva vulkanen i snart ett halvt århundrade och under de senaste elva åren har han, tillsammans med geologer från Storbritannien och Frankrike, samlat in data om Etnas rörelser via mer än 100 gps-system placerade på vulkanens sidor.

Siffrorna visar att Etna glider ned i havet med en snitthastighet på 14 millimeter om året.

Själva skredet är farligt men rörelsen gör det dessutom svårare att utföra mätningar som kan varsla om kommande utbrott.

Forskere sejlede ud sydøst for vulkanen Etna på skibet RV Poseidon og satte målere ned på havbunden. Målerne registrerede, at vulkanen skred hele fire centimeter i sydøstlig retning på blot omkring en uge i maj 2017. Det er tre gange så meget, som Etna ifølge tidligere målinger normalt rykker sig på et helt år.

Gravitationen hotar med kollaps

Tidigare har forskare trott att vulkaner huvudsakligen rör sig eftersom magman inne i vulkanen fick den att expandera.

Sedan dök det upp en ny teori: Magman, som rinner nedför sidorna efter ett utbrott, stelnar till ett extra berglager och pressar vulkansidorna, vilket gör vulkanen instabil.

Banbrytande nya undersökningar visar att varken magmatryck inifrån eller stelnad magma utanpå Etna kan vara hela förklaringen till vulkanens skred. Forskare har nu upptäckt att gravitationskraften drar i vulkanens fot ända nere vid havsbotten.

Forskare har gjort de överraskande mätningarna genom att segla ut sydost om Etna och placera ut fem mätare på 1 200 meters djup, tolv kilometer från kraterns centrum.

Tre av mätarna placerades norr om den instabila sydöstra förkastningen, som är en brottyta överst i jordskorpan. De två andra planterades söder om förkastningen. Mätarna är så kallade transpondrar, som tar emot och reagerar på vissa signaler genom att själva skickar ut nya signaler.

På så sätt skickade de fem transpondrarna ljudvågor kors och tvärs mellan varandra var 90:e minut. Ljudvågorna hade en frekvens på 18 kilohertz, som ligger vid den övre gränsen för hur höga toner människor kan höra.

Ljudets hastighet under vatten är 1 500 meter per sekund, så genom att registrera hur lång tid det tog varje ljudvåg att färdas mellan två transpondrar kunde forskarna mäta även de minsta rörelserna från en ljudvåg till nästa.

Det är första gången någonsin som forskare på så sätt har gjort mätningar av Etnas rörelser under havsytan.

Under lite mer än en vecka, mellan den 12 och 20 maj 2017, förflyttade sid den sydöstra flanken hela fyra centimeter sydost under vattnet – det vill säga nästan tre gånger mer än vad tidigare mätningar har visat att vulkanen flyttar sig under ett år.

Rörelsen sammanföll med en förskjutning av jordskorpan i området. Rörelsen var störst vid foten av vulkanen långt ute i havet, men betydligt mindre nära vulkanens centrum, där forskarna också mätte.

Den största rörelsen skedde alltså flera kilometer från Etnas mullrande inre. Därför drar forskarna slutsatsen att rörelsen inte beror på magma som pressar vulkanen utåt.

Den beror inte heller på stelnad magma i nya berglager. Den största boven är gravitationen som drar ut Etna mot havsbotten.

När det sker förskjutningar i de två tektoniska jordplattor som Etna vilar på ger vulkanen efter för gravitationens dragkraft i våldsamma skred. Enligt forskarna ökar det risken för att den sydöstra flanken ska rivas loss och störta i havet.

Tsunami kan vara här om tio år

Det är inte varje dag som vulkaner glider ned i havet, men fenomenet är inte helt okänt. Vulkanen Unzen i Japan fick exempelvis ett utbrott 1792, vilket ledde till att en del av vulkanen störtade i havet.

Skredet skapade en tsunami på mer än 100 meter. Vågorna välte in över lokala fiskebyar och kostade 15 000 människor livet.

Om Etnas sydöstra flank någon gång störtar i havet och skapar en tsunami kommer dödssiffrorna att uppgå till flera tusen.

Forskare varnar för att Etnas kollaps kan inträffa redan om tio år, eftersom vulkanens stora rörelser är oförutsägbara.

Forskarna bakom de senaste studierna anser därför att det bör göras fler mätningar av Etnas rörelser på havsbotten utanför Siciliens östkust.

Det finns inga kända sätt att avvärja en kollaps, så tidig evakuering är den bästa möjligheten att rädda liv.

Läs också:

Vulkaner

Vulkaner är ventiler för vår hetsiga jord

8 minuter
Smoking volcano
Vulkaner

Vulkan: Varför spyr vulkaner ut aska?

0 minuter
Vulcano at La Réunion
Vulkaner

Vulkaner är temperamentsfulla

0 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!