Vulkanutbrott under havet nära Tonga januari 2022

Eldringen: Därför lurar katastrofen i Stilla havets djup

En explosiv, geologisk cocktail gör Stilla havets gränszon, eldringen, till den ultimata hetfläcken för vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamier. Följ med ned i djupet och se varför Tonga är i farozonen.

En explosiv, geologisk cocktail gör Stilla havets gränszon, eldringen, till den ultimata hetfläcken för vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamier. Följ med ned i djupet och se varför Tonga är i farozonen.

Japan Meteorological Agency/NASA SPoRT

Tonga har varit olycksdrabbat den senaste tiden. En jättevulkan under havet fick utbrott, täckte hela regionen i aska och sköljde in en tsunami över öriket. Tio dagar senare inträffade en jordbävning på 6,2 på momentmagnitudskalan. Men tonganernas olycka är inte någon slump.

Ett 40 000 kilometer långt bälte av förkastningar sträcker sig i en hästskoform i berggrunden hela vägen längs Stilla havets utkant under exempelvis Tonga, ögrupper som Nya Zeeland och Japan och ned längs Nord- och Sydamerikas kust.

Vulkanutbrottet vid Tonga är det kraftigaste på 30 år – och syns från rymden

Det cirka 500 kilometer breda bältet bär det illavarslande namnet "Ring of Fire" eller eldringen.

Där har geologiska superkrafter skapat en perfekt grogrund för vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamier, som konstant hotar de närliggande landmassorna med förödande katastrofer.

Eldringen är berggrundens farligaste bälte

Ingen annan plats på jorden är mer geologiskt aktivt än eldringen.

Eldringen är hemvist för 850-1000 vulkaner, vilket motsvarar två tredjedelar av världens alla vulkaner, medan 90 procent av jordens alla jordbävningar äger rum där.

EIldringen runt Stillahavsplattan

Hela 76 procent av jordens totala seismiska energi friges i eldringen.

© USGS

Bältet täcker utgör mellan stora tektoniska plattor, där jordens inre krafter kolliderar och producerar vulkanutbrott, jordbävningar, djuphavsgravar och tsunamier.

Fröet till den explosiva gränszonen uppkom för 190 miljoner år sedan, då Stillahavsplattan uppstod i en spridningszon mitt emellan tre tidigare oceanplattor, som hade blivit instabila. Nu fyller Stillahavsplattan hela havet, där den brakar in i andra oceanplattor och kontinentplattorna längs Stilla havets utkant.

Större delen av eldringen består av subduktionszoner, där en platta pressar in sig under en annan.

Neddykningszon ger vulkanisk aktivitet
© Shutterstock

Skorpors kollisioner skapar explosiv eldring

I förkastningarna, där jordens tektoniska plattar möts, uppstår jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamier. De farligaste förkastningarna är de så kallade neddykningszoner, som utgör större delen av eldringen.

1. Skorpa pressas nedåt

Jordens yta är täckt av tektoniska plattor, som glider runt på det halvflytande underlaget, manteln. I en subduktionszon kolliderar två plattor, varpå den ena – vanligtvis de tyngre oceanplattorna – knuffas ned (pilen längst ned). Friktion från kollisionen kan friges som jordskalv, medan nedsänkningen kan skapa djuphavsgravar.

2. Trycket ökar i djupet

Efterhand som den nedtryckta plattan försvinner in under den andra plattans skorpa, ökar trycket och därmed temperaturen. På cirka 100 kilometers djup börjar trycket smälta bergsmassan till magma i skorpan ovanför. Magman stiger uppåt (rött).

3. Vulkaner uppstår av kollisioner

Den uppåtstigande magman samlas i kammare som kan friges genom svagheter i skorpan. När magman, gaser och ånga (rökpelare) bryter igenom uppstår en vulkan, som både kan ligga ovanför och under havsytan och som ger upphov till både vulkanöar och öbågar, som dem längs eldringen. Neddykningszoner skapar de mest explosiva vulkanutbrotten, jordbävningarna och tsunamierna.

Olyckan kommer att drabba eldringen igen

Trots idoga insatser har geologer inte blivit bättre på att förutspå jordbävningar och vulkanutbrott.

Berggrunden under eldringen kommer att släppa loss sina enorma krafter igen. Frågan är bara när.

4 av 5 av historiens dödligaste vulkanutbrott bröt ut i eldringen

Dödsorsakerna är både direkta i form av till exempel lavaflöden och indirekta som svält, för att skördar förstörts.

Tambora, Indonesien

Antal omkomna: 92000
År: 1815
Primär dödsorsak: Hungersnöd

Krakatau, Indonesien

Antal omkomna: 36417
År: 1883
Primär dödsorsak: Tsunami

Mt. Pelée, Martinique

Antal omkomna: 29025
År: 1902
Primär dödsorsak: Askström (Atlanten)

Ruiz, Colombia

Antal omkomna: 25000
År: 1985
Primär dödsorsak: Lerlavin

Unzen, Japan

Antal omkomna: 14300
År: 1792
Primär dödsorsak: Explosion, tsunami