Demokratiska republiken Kongos tionde största stad, Goma, med sina cirka två miljoner invånare i och omkring staden ligger vid Kivusjön – vid foten av den 3470 meter höga vulkanen Nyiragongo.
Lördagen den 22 maj påmindes människorna i omgivningarna om att stratovulkanen erbjuder mer än bara en fin utsikt och näringsrik åkermark. Från vulkanens sida strömmade lava och efterlämnade spår av eld, rök och död, som enligt UNICEF tvingade 3000–5000 kongoleser på flykt till grannlandet Rwanda.
Goma ligger bara 13–18 kilometer från den aktiva stratovulkanen Nyiragongo.
Utbrottet fungerar både som en obehaglig påminnelse om forna katastrofer och en varning för den potentiella massutplåning som glöder djupt nere i Nyiragongos inre.
Omedelbar katastrof har avvärjts
Lavaströmmen från Nyiragongo sipprade fram i 1 km/h, så Gomas invånare hann fly – till fots. Många flydde över gränsen till Rwanda, medan upp emot 25 000 personer flydde norr- och västerut.
Därför ger Nyiragongo upphov till katastrofer
Vulkaner nära bebodda områden är per definition farliga, men tre geologiska faktorer gör Nyiragongo till speciellt riskabel granne.
© ShutterstockTunn lava strömmar fortare
Normalt är stratovulkaner som Nyiragongo fulla av tjock magma, som ger explosionsartade utbrott. Men Nyiragongos lava har en ovanligt tunn konsistens, som utgörs av olika mineraler, men har en låg andel kvarts, vilken ger lava sin tjocklek eller viskositet. Den tunnflytande lavan kommer lätt upp i en hög hastighet.
© MONUSCO Photos / Wikimedia CommonsHögt liggande reservoar ökar hastigheten
På Nyiragongos topp ligger en två kilometer bred krater, som i årtionden åt gången utgör världens största, bubblande lavasjö fylld med smält bergmassa. Ingen annan vulkan med så branta sluttningar har en krater högst upp. Om kratern brister rinner den tunnflytande lavan ut i upp till cirka 95 km/h.
© Christoph Hormann / Wikimedia CommonsAktiv berggrund fläker upp jordskorpan
Den afrikanska kontinentalplattan är på väg att slitas itu i det område där Nyiragongo ligger. Uppdelningen utlöser jordskalv som kan revor och sprickor i vulkanen, så att magma kan slippa ut. Den vulkaniska aktiviteten tros dessutom påverkas av en så kallad hetfläck – ett område i jordens mantel, som är mycket varmare än normalt.
Den 23 maj ändrade lavaströmmen riktning och lämnade därmed större delen av Goma oskadd.
VIDEO: Se lavaströmmen blockera vägar och utplåna byar
Även om 17 byar utplånades av smält bergmassa och 32 personer omkom, slapp invånarna billigt undan med tanke på hur illa det har gått tidigare.
År 2002 sköljde en lavaström från Nyiragongo genom Goma och ödelade 40 procent av byggnaderna och gjorde minst 120 000 personer hemlösa. Minst 250 omkom.
Ett liknande utbrott ägde rum 1977, då 2000 personer omkom.
Nyiragongos framtid är oviss
Med utgångspunkt i rytmer i jordbävningsmätningar och kartläggning av tryck och vulkaniska gasarter kan vulkanologer förutspå utbrott.
Men runt Goma har myndigheterna inte kontrollerat vulkanen på sju månader, sedan Världsbanken slutade stödja Goma Volcano Observatory på grund av misstanke om korruption.
Den 10 maj skickade observatoriet dock ut en varning om ökande seismisk aktivitet efter tidigare varningar om att vulkanens lavasjö var nära att svämma över.
Satellitbilden visar lavaströmmens kurs (rött) mot Goma längst ned. Lavan stannade mirakulöst upp innan den nådde fram till staden.
I en studie från 2020 drog geologer paralleller med utvecklingen i vulkankratern på senare år och tiden fram till de två utbrotten 2002 och 1977. Mot den bakgrunden kunde forskarna förutspå att Nyiragongo mellan mars 2024 och november 2027 kommer att få utbrott från vulkanens sidor igen.
Men även om förutsägelserna inte slår in, är det inte säkert att vi har hört det sista från Nyiragongo denna gång.
Enligt källor har lavasjön på vulkanens topp redan fyllts på igen. Samtidigt har ett skalv på 5,3 på momentmagnitudskalan den 25 maj drabbat grannlandet Rwanda. Området drabbas fortfarande av jordbävningar, som källor anser kan leda till nya utbrott.
