Video: Liten orm slukar rekordstort byte i förhållande till sin storlek
En harmlös liten afrikansk orm har visat sig besitta något av en superkraft.
Äggormens extremt elastiska hud gör det möjligt för den att äta hela, runda vaktelägg och spotta ut skalen efteråt.
Världens längsta orm, pytonormen, är beryktad för att sluka gigantiska bytesdjur och fälla allt från meterlånga alligatorer till fullvuxna hjortar och till och med människor.
Men om det slutligen handlade om en ättävling mellan världens ormarter, så skulle det förmodligen vara en liten harmlös och långt mer okänd afrikansk orm som knep förstaplatsen.
Åtminstone om vi frågar Bruce Jayne, som är professor i Biological Sciences vid University of Cincinnati i USA.
Han har nyligen publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Journal of Zoology, där han har närstuderat käkbredden på en västafrikansk orm, som populärt kallas äggorm eller Dasypeltis gansi.
Konkurrerar ut pytonormar
Som namnet antyder är den smala ormen, som blir omkring 90 centimeter lång, känd för att äta hela, klotformade vaktelägg.
Det är den så bra på att den kan sluka ett större byte i förhållande till dess längd och massa än själva den burmesiska pytonormen – som väl att märka tillhör de största och mest beryktade ormarterna i världen.
I fjol gjorde professor Bruce Jayne samma studie av käkbredden hos just burmesiska pytonormar.
CT-avbildningar av det maximala gapet hos en råttorm (till vänster) och en äggorm (till höger) med samma noslängd. Det grå området anger den del av den maximala munvidden som kan tillskrivas det utsträckbara skinnet mellan käkarna.
Och resultaten visar att den lilla afrikanska orken kan sluka ett byte med en tvärsnittsareal som är mer än dubbelt så stor som den tunga boaromen, när ormarnas storlek tas med i beräkningen.
Studien gjorde med hjälp av bland annat CT-avbildningar och 3D-utskrivna mätinstrumentr som också gjorde det tydligt var hemligheten bakom det enorma gapet ligger.
Se hur det ser ut när äggormen öppnar gapet:
Den lilla ormen har nämligen vad den amerikanske professorn kallar "spektakulärt utsträckbar hud" mellan dess högra och vänstra underkäksben, vilket gör det möjligt för kräldjuret att stoppa in 50 procent mer i sitt gap.
Det kan jämföras med burmesiska pytonormar utvidga munnens storlek med 43 procent.
Den amerikanske professorn i biologi tror att den stora munvidden är en viktig överlevnadsstrategi, eftersom ägg har en blygsam massa jämfört med tvärsnittsarealen. Därför behöver ormen kunna öppna munnen mycket för att få i sig de kalorier den behöver.
Resten av äggätarens kropp är även skräddarsydd efter det klotrunda bytet.
Kräldjurets ryggrad kan exempelvis förvridas så att det blir möjligt att knäcka de hela äggen när de väl har kommit in i kroppen. På så sätt frisätts äggets näringsrika inre innan ormen spottar ut skalen.
Den västafrikanska äggätaren har också en tandlös, mjuk mun, som hjälper den att fånga in de släta, runda äggen