Veckans 5 bästa historier från vetenskapen

En spionval från Ryssland, apor med människogener och den första europeiska rymdflygplatsen. Vi har samlat några av de bästa vetenskapshistorierna från veckan som gick.

Jim Grossmann & Kim Shiflett & NASA

Vitval är ryskt vapen

Fiskare utanför ön Ingøy i norra Norge lät nät och linor ligga när de i förra veckan fick ett överraskande besök av en vitval iklädd sele.

Den tama valen sökte upp flera fiskekuttrar och försökte få av sig sin sele genom att gnida sig mot båtarna.

En liten detalj i selen har fått forskare att spekulera i om valen ägs av den ryska militären. Och om den är dresserad att spåra upp minor, ammunition, torpeder eller andra vapen på havsbotten.

SE SPÅRET SOM PEKAR MOT RYSSLAND

© Jørgen Ree Wiig/Fiskeridirektoratets Sjøtjeneste

Europa får en egen rymdflygplats

Antalet uppskjutningar ökar drastiskt och rymdraketer måste ställa sig i kö på uppskjutningsramperna.

Nu är en ny generation av rymdflygplatser på väg. De ska lösa upp trafikpropparna, skicka enorma raketer till andra planeter och erbjuda turister en billig biljett till rymden.

En av de nya rymdflygplatserna ska placeras i Europa – och därmed får vår världsdel sin första rymdflygplats.

SE VAR RYMDHAMNEN SKA LIGGA

© Jim Grossmann & Kim Shiflett & NASA

Apor får människogener

Våra hjärnor tog för många miljoner år sedan ett jättesprång, som innebär att vi i dag har större hjärnor och bättre kognitiv förmåga än våra närmaste släktingar, som exempelvis gorillor och schimpanser.

Den skillnaden har kinesiska forskare nu försökt jämna ut, genom att skapa makaker ned extra kopior av människogenen MCPH1.

Men försöket är en vattendelare. Vissa forskare anser att det inte är etiskt försvarbart.

VAD TYCKER DU? RÖSTA HÄR

© Shutterstock

Forskare skriver om livets historia

Fotosyntes, cellkärnor, ben och ryggrader – livet har tagit många otroliga språng.

Men nya fynd flyttar nu runt var och när livets största milstolpar ägde rum. Bland annat vet vi nu att sex som fortplantningsmetod uppstod först för cirka 1,2 miljarder år sedan.

FÖLJ FORSKARNAS JAKT PÅ LIVETS HISTORIA

© Nobumichi Tamura

Se stoft- och gasmoln

Spiralarmade galaxer, gigantiska stoftmoln och våldsamma explosioner.

På 1700-talet observerade den franske astronomen Charles Messier ett antal genomen som han inte kunde förklara. Han katalogiserade i dem i vad som i dag kallas Messierkatalogen.

Hubbleteleskopet har fotograferat ett flertal av objekten, och det visar sig att Messier hade snubblat över några av universums mest fotogeniska fenomen.

GÖR EN DJUPDYKNING I BILDERNA HÄR

Läs också:

De nedbørsfattige områder omkring de 30. breddegrader er et resultat af den globale atmosfæriske cirkulation.
Vädret

Därför är det så torrt norr och söder om ekvatorn

1 minut
Underjorden

Forskare avslöjar gigantiskt ekosystem i berggrunden

2 minuter
Hugormens bid indeholder blodgift
Naturen

7 giftiga växter och djur i sommarens Nordeuropa

9 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!