Genmodifiering förändrar sojabönans reaktionsförmåga
Enkelt förklarat har forskarna förändrat sojabönans reaktionsförmåga, så att den använder så mycket av solens instrålning som möjligt till fotosyntes.
När solens strålar blir för mycket för växterna, aktiverar de en försvarsmekanism som får solens energi att lämna växten som värmeenergi i stället för att använda instrålningen till fotosyntes.
Det så kallade fotoskyddet är livsviktigt för växter, men det kan ta flera minuter för växterna att stänga av försvarsmekanismen igen, när solens strålning har avtagit, vilket i slutändan leder till en mindre utdelning på åkrarna.
Det fick forskarna att förändra den del av sojabönans genetik som reglerar fotoskyddet , vilket i genomsnitt fick utdelningen från sojabönorna att öka med 20 procent.
Det mest sensationella resultatet i huvudforskarens karriär
En av huvudkrafterna bakom den nya studien, professor Stephen Long från både University of Illinois i USA och University of Lancaster i England, beskriver resultaten som det mest sensationella han har varit med om att uppnå i sin karriär.
Stephen Long har forskat i fotosyntes sedan 1970-talet och leder det så kallade RIPE-projektet, Realizing Increased Photosynthetic Efficiency, som ligger bakom genmodifieringen av sojabönorna.
"Människor har varit skeptiska mot tanken på att förbättra fotosyntesen. Men nu har vi bevisat att det faktiskt går att göra. Det kan hjälpa livsmedelsproduktionen över hela världen", säger han till BBC.
RIPE-projektet har tidigare haft framgång med att få tobaksväxter att använda mer solinstrålning till fotosyntes genom att förändra fotoskyddet, men det försöket gjordes i ett laboratorium medan försöket med sojabönorna gjordes under mer realistiska förhållanden – på åkern.
Metoden kan överföras till andra växter
Om man frågar Stig Uggerhøj Andersen, lektor på Institutet för molekylärbiologi och genetik vid Århus universitet, är studiens resultat utomordentligt göda nyheter för genmodifieringen av grödor.
"Även en ökning på en eller två procent av utdelningen från grödor – som sojabönan – är goda nyheter. Ett hopp på 20 procent är jättestort, eftersom det kan ha så stor inverkan på livsmedelsproduktionen", säger han till Illustrerad Vetenskap.
"Fotosyntesen är en av de mest grundläggande processerna för växter – den de använder för att binda kol. Man har också lyckats öka utdelningen från tobaksväxter på samma sätt, så jag antar att det även är möjligt att genomföra med liknande växter."
Både tobaksväxten och sojabönan är så kallade C3-växter. Ris, vete, råg och många trädarter skapar också den så kallade C3-fotosyntesen.
"Metoden kan alltså ha potential att få träd att växa fortare", säger Stig Uggerhøj Andersen.
