Växter har sinnen och de är lika beroende av dem som djuren är av sina – och vi av våra.
Växter har bland annat ett känselsinne som fungerar med hjälp av så kallade mekanoreceptorer i cellmembranen, som påminner mycket om djurrikets motsvarande känselreceptorer.
Det är mekanoreceptorer som gör det möjligt för klätterväxter att hitta föremål att klättra på.
Klätterväxter är utrustade med tryckkänsliga receptorer som registrerar när stänglarna hittar något de kan slingra sig runt.
Det är också mekanoreceptorer som gör det möjligt för köttätande växter som Venus flugfälla, Dionaea muscipula, att känna av sitt byte. Och flugfällan kan inte bara känna av rörelserna från bytet – den kan dessutom minnas dem.
År 2020 upptäckte japanska forskare från National Institute for Basic Biology att påverkan från flugfällans känselhår får den att ansamla kalcium i sina fångstblad – och först när kalciumnivån överskrider en viss tröskel slår den ihop fällan om bytet.
Flugfällan minns sina sinnesintryck
1. Beröring utlöser kalcium
Beröringen av känselhåren får den köttätande växten att ansamla kalcium i sina fångstblad. På bilderna ser du nivån av kalcium på en skala som går från låg (lila) till hög (gult).
2. Tröskeln överskrids
Den första beröringen räcker inte till för att flugfällan ska utlösa sin fälla. Vanligtvis krävs det två beröringar för innan kalciumnivån i fångstbladen kommer över den tröskel som aktiverar fällen.
3. Fällan slår igen
När tröskeln överskrids slår flugfällan ihop. Därefter krävs det även tre beröringar till innan växten börjar producera de enzymer som bryter ned bytet.
Mekanismen säkerställer att flugfällan inte slösar energi på att slå ihop fällan om ett känselhår exempelvis berörs av en regndroppe.
Växter delar sina sinnesintryck
En del växter har förmågan att utväxla information om sina sinnesintryck via kulten och på så sätt hjälpa varandra.
På 1980-talet visade forskare exempelvis att träd kan lukta sig fram till luftburna organiska förbindelser från andra träd som angrips av insekter. Varningen för angreppet ger de friska träden tid att bilda ämnen som gör dem oätliga för insekterna.
År 2011 visade fem israeliska forskare dessutom att ett underjordiskt meddelande om torka efter bara en timme kunde uppfattas med rötterna av växter fem rader bort i ett växthus. Varningen fick de ännu inte drabbade växterna att stänga de öppningar i bladen, från vilka vatten avdunstar.
